227 och bekände sig »med skämt tagit efter henne framman uppå» - kanske en förklaring till osämjan på gården. Tydligt är att mantalslängden åtminstone åren 1650-1652 i kolumnerna »husman» och »huskvinna» döljer ett sammansatt hushåll med minst två gifta par (förmodligen även 1649, då antagligen Lars felaktigt förs som »måg»). Dessa kolumner förekommer i vissa Medelpadssocknar, och antalet noteringar i dem är inte obetydligt — i Njurunda finns t ex 1652 inte mindre än 12 husmän och 18 huskvinnor mot 85 bönder och 91 hustrur. Självfallet kan man inte härav dra slutsatsen att 15-20 % av hushållen i Njurunda var »storfamiljer» detta år, och överhuvud kan man inte bygga alltför mycket på sådana spridda domboksnotiser somdragits framhär. Denna redogörelse får närmast ses som en uppmaning till kommande forskning att utnyttja alla möjligheter till kombinationer mellan domböcker och det kamerala källmaterialet. Njurunda 1650:4. Lars var gift; hans hustru levde 1651 och ännu 1658 {se Njurunda 1651:17, 1658:12). Oklart är om Lars var änkeman 1645-1648; troligast är nog att hustrun var uteglömd i längden eller befriad från skatt (och att detta gäller bägge makarna 1646). Näset var sannolikt hustruns arvejord (se Njurunda 1651:17).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=