225 Bilaga 6. »Storfamiljer» i domböcker Glimtvis kan domböckerna kasta ljus över familje- och hushållsstrukturen under tider innan husförhörslängder och fullständiga mantalslängder börjar förekomma (dvs i de flesta delar av landet under senare delen av 1700-talet). I de undersökta domböckerna finns några notiser av intresse: a) Upplands lagmansrätt förbjöd 1586 klyvning av ett hemman i Hargs socken, och det omtalades samtidigt att gården hade brukats av två bröder »med hustru och barn med sådan sämja och kärlek, att allt det bohag och boskap som de hava ått ( =ägt) haver alltid varit dem emellan obytt, så att ingen av dem haver kunnat kalla något sitt allena, utan hava vant lika ägande, och varit alltid till samfällt disk och duk».' b) Lika stor kärlek och sämja rådde inte mellan två åländska män, Björn och Anders, som 1641 gjorde ett försök att bilda ett gemensamt hushåll. Anders hade fört sin boskap till Björn »till den ända, att var Gud täcktes deras barn på bägges sidor kommo till laga ålder, skulle barnen sammangivas i äktenskap, alltså de både Björn och Anders nu med var annan sitt goda nyttja och bruka». Men männen hade snart blivit oense om betalningen av utlagorna och Björn drog Anders inför rätta." c) En annan notis från Åland omtalar, att Markus Hindersson och hans bror Mårten begärde »dem måtte efterlåtas byta sitt fädernes hemman sins emellan, för den oenighet dem emellan varit haver, emedan de är båda tillhopa uti en stuga med sina hustrur och barn.» Eftersom Mårten hade små barn och hans bror Markus fullvuxna, beslöt rätten att de skulle bli tillsammans, till dess Mårtens barn kom till den ålder, att de kunde tjäna »gott redligt folk». En delning av hemmanet skulle lätt leda till ödesmål.’ d) En betydligt torftigare notis finns i Njurunda dombok 1652: »Efter såsom Lars Olofsson i Näset, och Gabriel Eriksson ingalunda kunna förenas, utan skiljas åt, därför lade nämnden att Lars Olofsson skall betala Gabriel all den omkostnad, han haver kostat på hemmanet».’ »Storfamiljen» har diskuterats åtskilligt i modern historisk-demografisk forskning, och den allmänna tendensen har vant att avskriva den som en myt.’ De anförda domboksexemplen visar att den kunde förekomma i 1500- och 1600-talens svenska agrarsamhälle, men någon uppfattning om hur vanlig den var går ' UDR VIII s 58:5. ^ Ålurui s 16. ' Åland s 4. ^ Njurunda 1652:22. ^ Sune Åkerman har dock visat, att 1660 ungefär vart tredje hushåll i Möklinta i Västmanland innehöll tre generationer {Åkerman 1977 s 110). - Det bör kanske framhållas, att jag i denna bilaga använder »storfamilj» på ett ganska vagt och oprecist sätt; någon släktskap mellan de gitta paren behöver inte föreligga. 15
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=