223 len avslog klandret med hänvisning till att Olof betalt sina svärföräldrars skuld och underhållit dem i många år.* Också i de uppländska lagmansdomböckerna från 1400- och 1500-talen förekom tvister. I de flesta fall avslogs klander från bördemän.'’ Någon gång sades uttryckligen, att fullbordad sytningsskyldighet gav »sytningsrätt» att behålla hemmanet.Alldeles undantagslös var inte denna praxis; i ett mål på 1490-talet vann bördemännen över sytningsgivaren och i ett annat mål förklarade lagmansrätten, att en person som disponerade över viss jord också skulle ge sytning till jordägaren utan att detta gav honom någon särskild företrädesrätt till hemmanet." Oavsett de skiftande utslagen är det tydligt att sytningen kunde spela en ganska betydande roll i ett så »diffust» släktskapssystemsom 1500- och 1600-talens svenska (om detta se kapitel 6, avsnittet »En särskild sorts släktskap»). Genom att ge sytning kunde en person förvärva en »andra rangens släktskap», somi vissa situationer kunde vara värdefull (se ovan kapitel 5, avsnittet »Villkorligsläktskap»). UDB III .s 162-164. ** UDB II s 6:3, 9:6, 46:4. - Däremot fmn.s kn.ipp.tst några omnämnanden av sytning i de uppländska 1600-talsdomböckerna. UDB // s 42:1. " ULR s 29-30 , UDB II s 17:2.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=