221 Tahell 5. Tillvägagångssättet vid jordhandel i Vendel 1615-1645. S:a 1613-24 1625-34 1633-45 1. Säljaren bjuder upp, köpare anges ej .. 2. Säljaren bjuder upp, köpare anges 3. Uppgörelse inför rätta, ej uppbud 4. Köpare begär fastebrev, ej uppbud 5. Köparen bjuder upp 6. Oklart vem som bjuder upp Summa 1 1 2 2 V 11 4 16 5 5 3 13 21 2 8 6 22 11 20 53 Källa: UDB I Anm: a) Förlikning, varvid en man får rätt att lösa ut sina styvbarn ur hemmanet. b) Inklusive ett fall (S 67-68, 70, Västerekcby) då köpet först stadfästs, sedan bjuds upp. Att det sannolikt mte är köparen som omedelbart låter bjuda upp jorden till försäljning framgår av att han ännu tio är senare äger den (s 136). Allmän anm: Tabellen upptar ej transaktioner i de grannsocknar, somperiodvis hade gemensamma ting med Vendel. — Som en transaktion har räknats, när en person samtidigt köpte jord av flera syskon eller släktingar. Sammanfattningsvis bröt Vendelborna mot lagens bud om försäljning och köp av jord. Antagligen gjorde de det under hela den undersökta perioden, men under alla omständigheter senast från omkring 1630. »Öppna uppbud» i enlighet med lagens anda tycks ha varit ytterst sällsynta. Egentligen är detta kanske inte så överraskande - landslagens regler måste ha tett sig opraktiska för en säljare, sommåste vänta ungefär två år på pengar - men det visar vilka påfrestningar bestämmelserna om värdering vid bördslösen måste ha utsatts för. De bägge huvudtyperna av redovisning av fastighetsköp existerade knappast parallellt i Vendel. Omkring 1630 avlöstes transaktionerna inför rätta nästan fullständigt av köparens uppbud. Några sakliga skillnader mellan affärerna är svåra att upptäcka — det är således knappast så, att uppbud förekomvid handel mellan oskylda parter medan uppgörelser inför rätta skedde omköparen var nära släkt med säljaren, inte heller var det avgörande om arve- eller avlingejord såldes.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=