218 ligen bjöds upp och stadfästes är osäkert; i enstaka fall angavs om försåld jord var arv eller avlinge, men sådana upplysningar är sällsynta/ Alla uppgifter om jordhandelns omfattning i det följande avser således den registrerade, inte den faktiska handeln. Som exempel på hur ofullständiga domböckerna sannolikt är kan man ta Hälsingland. Under 1637, 1638 och första halvåret 1639 förekom31 uppbud och 12 stadfästelser, medan för den ungefär lika långa perioden från hösten 1639 till hösten 1642 motsvarande siffror var 6 respektive 4. Naturligtvis kan skillnaden bero på minskad jordhandel, men troligare är att det rör sig om ändrad praxis hos skrivaren. I allmänhet var antalet första uppbud (eller uppbudssviter) klart större än antalet stadfästelser.^ Det kan finnas flera förklaringar till detta — omvi nu bortser från ofullständigheter i källmaterialet. Köparen eller säljaren kan ha avbrutit proceduren, innan den fullbordats. I andra fall kan bördstalan eller annat klander ha förhindrat affären. I flera områden vet vi inte, om det var köparen eller säljaren som bjöd upp, och där kan en del uppbud ha haft karaktären av utannonsering av hemman, utan någon efterföljande försäljning. Slutligen kan i några fall kronan ha bjudit upp hemman som låg efter med skatten, men då inga spekulanter anmälde sig förvandlades hemmanen till kronojord. Möjligheten kan inte uteslutas i områden med torftiga uppbudsnotiser. Kålland har ett speciellt intresse, eftersomdet är det enda av de studerade områdena, där den sålda fastighetens storlek någorlunda regelbundet angavs i domboken. Måttet var mark smörränta, varav det i genomsnitt gick ca 90 på ett mantal.^ Det finns följaktligenvissa möjligheter att beräkna, hur intensiv jordhandeln var. Uppgifterna om antalet försålda mark är något osäkra, fr a för 1630-talet, eftersommarktalet inte alltid angavs utan ibland har måst uppskattas med hjälp av priset. ■' Se t ex Kålland 1636 17 2 (Bergsgården Skår), 1638 29/10 (Jon Perssons gård i Källby). ^ För Ålands och Vendels del kan någon jämförelse mte göras, eftersom uppbud och stadfästelsc där var alternativa redovisningsformer. Se Herlitz 1974 a s 130 (tabell 111:17). Måttet angav hur många mark smörränta det ingick i hemmanets jordeboksränta.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=