6 pengar). Signifikativt är, att man under 1700-talet inte skilde på termerna skatt och ränta. Frälsebondens utlagor till jordägaren kallades ofta »skatt», medan kronan sades uppbära »ränta» från skatte- och kronojorden.'^ Räntenivån på frälsejorden var inte rättsligt reglerad utan — åtminstone formellt — en förhandlingsfråga mellan bönder och ränteägare. Det fanns vissa blandformer, där en bonde hade skatterätten (besittningsrätten) till ett hemman men räntan uppbars av en adelsman eller annan person. Räntan, som kalladesbetraktades som ett speciellt slags fast egendom. Frälseräntor utgick från två typer av hemman, skattefrälse, som var tidigare skattehemman, vars skatt kronan sålt eller på annat sätt avstått från, ochfrälseskatte, dvs frälsehemman, till vilka bonden köpt besittningsrätten och endast skulle betala en bestämd årlig ränta till den förre ägaren.Den praktiska skillnaden mellan att bruka ett indelt skattehemman, ett skattefrälse- eller ett frälseskattehemman var sannolikt ofta ganska liten — i alla tre fallen hade bonden besittningsrätten och betalade en fastlagd ränta till en ämbetsman eller annan räntemottagare. Tiden kring 1680 är således en viktig brytningspunkt. Det kan vara lämpligt att i en enkel uppställning erinra omnågra viktiga punkter i den följande författningsutvecklingen: 1678-1686 en rad förordningar, bl a säteriplakaten, husesynsordningen, regiementet för de till krigsmakten och landsstaten anslagna hemmanen, samt rusttjänstordningen. tillsätts lagkommissionen, vars arbete till sist resulterar i 1734 års lag. skatteköpsförordning, upphävd 1719. nya adelsprivilegier; bl a ensamrätt för adeln till frälsejord. Upphävs 1720. ny bördsrättsförordning, sombl a inskränker gruppen av släktingar, som är berättigade att lösa in arvejord före en köpare utomsläkten, ny skatteköpsförordning; talrika tilläggsförordningar och suspensioner fram till 1789. — Nya adelsprivilegier som ger »ofrälse ståndspersoner» vissa möjligheter att äga frälsejord. »bondeståndets privilegier» slår fast skattebondens äganderätt till sin jord och kronobondens ärftliga besittningsrätt, adelns monopol på allmänt frälse upphör, kronobönderna får ensamrätt till skatteköp. även ypperligt frälse släpps fritt, bördsrätten avskaffas. grundskatterna avvecklas; därmed försvinner skillnaden mellan jordnaturerna. ” Från 1500-talets slut kom skattebönderna att jämställas med kronobönderna så tdl vida att pålagorna på bägge jordnaturerna kom att benämnas »ränta» {Wirsell 1968 s 47). Standardverket om de bägge hemmanstypernas rättsliga ställning är Ekeberg 1911. 1686 1701 1719 1720 1723 1789 1809 1863 1892
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=