154 Ser man vissa drag i domstolarnas handläggning, t ex att jord värderades efter taxor i Uppland på 1500-talet men knappast på 1600-talet, men däremot i Norrland under 1600-talet, kan det vara frestande att tänka sig en gradvis utveckling och spridning, så att Norrland var mer arkaiskt och släpade efter södra och mellersta Sverige. Källmaterialsituationen är sådan, att det är svårt att avgöra om beskrivningen är riktig. Rent allmänt finns det dock anledning att varna för tanken att utvecklingen gick rätlinjigt från ett mer »traditionellt» system(jordtaxor eller värdering) till ett »modernare» (marknadspriser). Den reaktion i bördeskillingsfrågan sominträffade i slutet av 1670-talet är värd att lägga på minnet. Snarare tycks det ha rört sig om två linjer, som kämpade med varandra under lång tid. Den ena ville återinföra eller behålla föreskrifterna omvärdering, till båtnad för bördemännen, medan den andra ville stärka jordbesittarens ställning och underlätta köpenskap. De båda motstridande tendenserna bröts mot varandra i årtionden - ja, kanske ännu längre, omman ser den uppländska lagmansrättens försök på 1580-talet att lägga jordtaxan till grund för bördeskillingen som en föregångare till reaktionen i bördeskillingsfrågan nästan hundra år senare. Konflikten speglas även hos enskilda individer: en man som assessor Gyllenanckar i Svea hovrätt vacklade i bördeskillingsfrågan, och under några år kring 1680 dömde Carolus Lundius, underlagman i Uppland ömsom efter värderingslinjen, ömsom efter marknadsprislinjen. Det är denna kamp mellan två tendenser somligger bakom de egendomliga kastningarna i utvecklingen. En bit in på 1700-talet stod dock den ena av dem som definitiv segrare. Det är flera olika saker som är värda att diskutera när det gäller den centrala bördeskillingsfrågan. En är varför praxis mestadels avvek så kraftigt från landslagen. En annan är skillnaderna mellan olika landsdelar. En tredje är reaktionen i slutet av 1670-talet, och överhuvud vad som låg bakom de skilda ståndpunkterna i debatten. Diskussionen här kommer att inriktas på sådana faktorer som kan tänkas ha spelat en roll för den mer långsiktiga utvecklingen. Det finns en del andra, mer tillfälliga företeelser, t ex de låga jordpriserna under det stora nordiska kriget och förväntningarna på en höjning efter krigets slut, som hade en VISS betydelse i den samtida debatten, men dessa kommer att lämnas därhän. Redan att kartlägga utvecklingen är svårt; vi vet t ex inte säkert omdet skedde någon förändring i bördeskillingsfrågan mellan 1500- och 1600-talen. Vad som gör en diskussion ändå svårare är att vi ännu vet ytterst litet om tänkbara förklanngsfaktorer. Det är alltså för närvarande omö)ligt att ge några särskilt tillfredsställande förklaringar. Det kan ändå ha sitt värde att diskutera saken; om inte annat framgår luckorna i vår kunskap tydligt. Bönder och herrar I ett av målen i Svea hovrätt på 1670-talet ville bördsklandraren - han kallade sig själv en fattig bördeman av bondeståndet — lösa in en hemmansdel i Järfälla
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=