121 Erik Joensson sålt, »blev där nämnt 6 män, som samma jord värdera skola, och därefter lösa börd till sin».'*^*^ Ett annat mål rörde en man vid namn Peder Joensson i Edstad, somhade sålt en fäbodskog till en finne Matts Larsson utan att den »frändomsinom lagligen uppbjuda». Han dömdes till tre marker böter för ohemult säljande »och fränder lösa börd till sin, efter sexmannavärdering». följdes helt landslagens föreskrifter om bördeskillingens bestämmande. Över huvud spelade värdering i olika sammanhang en mycket mer framträdande roll i Hälsingland än i andra undersökta områden. Synemän fick bestämma skälig avrad, då en man brukade sina styvbarns )ord eller då någon brukade medarvingars lotter i ett oskiftat dödsbo.'"^' Vid ett tillfälle sänkte nämnden en låneränta som man fann för hög.'”^' Här fanns föreställningar om sedvanliga priser. I ett fall bestämdes avrad till ett öre vitt mvnt omåret för vart mål åker »somsedvanligt är»; i ett annat fall fastställdes avrad »efter socknens gång och vis» och då en man och hans svåger tvistade omsysterns arvslott, skulle sex man värdera hemmanet och därefter skulle utlösning ske »som lag och landsens och socknens gång är, att bröderna må utlösa systrarna, med sätt och sämja, eller efter 6 manna värdering».'"^' Eöreställningen om »rätt pris» på jord finns belagd från Ångermanland, där en änka 1639 inför landstinget beklagade sig över att hennes släkt »icke henne lika så mycket giva som någon oskylen» köpare. Av protokollet framgår att änkan redan sålt )orden till en oskyld. Motparten, bördemännen, framlade ett tolvmannabevis, att »jorden uti Hammersbyn ej mera gulit haver än 21 dir uti sdvermynt». Landstinget beslöt, att bördemännen skulle betala »för vart sädesland efter skatten 20 dir uti silvermynt».Samma år ålades innehavaren av en gård att lösa ut en medarvinge »efter som |orden går och gäller i byn».'*^^ I Njurunda i Medelpad, där talrika fall av jordpriser eller avrader enligt »landsens eller socknens gång och värde» förekom, dömdes 1642 en man som sålt sin hustrus arvslott till en oskyld köpare dyrare än »syskonköp» att dela de pengar han fått utöver 6 daler kopparmvnt för varje mål jord — vilket tydligen var taxan syskon emellan — med sin hustrus bror.'*^^ Ingvar Jonsson har redovisat ytterligare några exempel på »fasta jordpriser» från Hälsingland, Medelpad och Västerbotten.'*^^ 190 Här 189 Hälsingl.in<.l 1637 (B|ur.\kcr och Norrbo s 396 h). Hälsingl.md 1639 (1'orssa och Höj; s 428 v). Halsingl.ind 1637 (Tun.i och Idcnor s 399 v-h, stvvb.irns jord), för lotter i oskiftade bon se t ex Hälsingland 1638 16/3 (Norrbo och B)uråker s 397 h). Hälsingland 1639 11/2 (Forssa och Hög s 428 h). Hälsingland 1639 22/2 (Bergsjö s 433 v), 1638 (Bergsjö s 289 v), 1638 (Delsbo s 294 h). ÅngcrmatiLitui s 36-S7, Angcrmanlattd s 60. Fallet tidigare omnämnt av I Jonsson 1971 s 103 n 8. Njurunda 1642:3, andra exempel på )ordtaxa 1626:7, 1662:13, 1663:19, 168.S HT:14, 1686 HT: 10, 1688 \'T:4, 1692 V'T:3 »efter socknens sedvänja och gång släkten emellan ej högre än 12 daler kmt». 190 196 19^ / Jonsson 1971 s 103 n 6—8. Mal tran Arbra 1645, Mo 1672, Stöde ca 1678, Byske 1688.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=