1 19 Det hittills sagda gäller skattejorden och de lägre rättsinstanserna. Var adelns inställning annorlunda? Rent allmänt är det troligt att det patrilineära systemets inträngande under 1500- och 1600-talen medförde en ökad sammankoppling släkt — »stamgods». Speciellt fideikommissväsendet är här av intresse; därigenomknöts i många fall uttryckligen manslinjer ihop med bestämda säterier. Det är emellertid svårt att av rättegångsmaterialet dra några sådana slutsatser, därtill är målen alltför tystlåtna. Det är egentligen bara i ett fall som något kan beläggas. I en bördsrättstvist om Björnö gods i Uppland omkring 1680 önskade bördemannen, Ebba Brahe, enligt en inlaga till justitierevisionen ha »den hugnad och förnöjelse, att kunna ett gods av mitt fäderne besitta».Möjligen skulle studier av andra materialtyper kunna ge en klarare uppfattning omden adliga inställningen. I7S Bördeskillingen Em kärnfråga i debatten om bördsrätten fram till 1720 var bestämningen av bördeskillingen, dvs det pris en bördeman skulle betala vid mlösen av jord. Elur var praxis i domstolarna på denna punkt? 1600-tulcts första hälft Den bredaste genomgången av domböcker har skett för 1600-talets första hälft, och först skall läget under denna period tecknas. Vissa domböcker ger föga besked om bördeskillingen. Dit hör Vendels, som bara innehåller ett enda någorlunda tydligt mål. Det gällde hemmanet Eåneby, som 1619 bjöds upp av köparen Jöns Ravalsson. Vid andra uppbudet »bjöds efter hemmanet på två pojkars vägna». Inget hände dock vid tredje uppbudet. Tre år senare klandrade en Per Mattson försäljningen, och fick av rätten en frist att »skaffa Jöns sina penningar igen» - vilket knappast kan syfta på annat än köpeskillingen.'^'* Andra indicier för att bördeskillingen var lika med köpeskillingen kommer från Östra härad och från Öland. I en tvist i Östra härad riktade säljarens söner bördsklander mot köparen och lät »bära samma silver hem /till köparen/ och intet ville hålla köp»."'° Köparen av gården Tveta på Öland vägrade att av bördemannen ta emot de pengar, som lagts ut för gården. Rätten beslöt då, att Rcvisions.iktcr 1683. Justiticrevi.sioncn. RA. — I K.illani.1 1683 HT torkl.ir.ir kl.indr.ircn Nils K.i^j; .itt den omstndd.1 M.irbo^.irdcn är »g.imm.ilt K.iggegods». ' läir ett exempel p.i känslomässig bundenhet till ett visst, bestämt gods, se f ries fS9S s 54-56. ' LJDB l s 25, 44. Per Mattsson var sannolikt omyndig vid törsäljningen (se ovan om specialIrister vid bördsklander). Se också UDB / s 84, 185, som dock är oklarare. I det sistnämnda m.ilet ingick sannolikt även outliista arvslotter i den omstridda jorden, och dessa skulle lösas »etter skattning». ISO östmsill.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=