117 uppländsk konungsdom från 1602 omnämns säljaren av )ord som »bördeman».'^^ »Bördsrätt» skulle alltså i många fall närmast kunna översättas med »ärvd äganderätt». Det kanske märkligaste exemplet på detta språkbruk finner man i Redvägs härads dombok 1618. I denna finns en avskrift av ett fastebrev från 1549 enligt vilket ett par män »fullmyndiga av alla deras medarvingar . . . sköta deras bördabud de åtte uti Valareds gård . . . ifrån democh deras arvingar . . . och är lagbudit och lagståndet efter Sveriges lag». Detta är alldeles klart en vanlig lagfartsnotis, och det som säljs är jord. »Bördabud» är här inte en bördemans anspråk, utan arvejord som säljs. Ordet bördsrätt användes ofta i andra källor än domböcker, och det framgår av sammanhanget att det syftade på något annat än jordabalkens bestämmelser ombördslösen. Så förekomdet ofta under 1600-talet att de brev somutfärdades lf>8 när räntan av ett skattehemman såldes till en adelsman garanterade skattebondens »bördsrätt», dvs rätten att besitta jorden och sälja den, åtminstone mom börd. I6S Också i rådet och på riksdagarna användes ordet i en sådan bety 170 delse. Den skiftande betydelsen av ordet börd är värd att notera; den kommer att diskuteras närmare i nästa kapitel. Här skall bara påpekas, att den i hög grad bidrar till att det ibland kan vara svårt att avgöra vad en tvist egentligen rörtfe sig om. I ett mål i 1490-talets Uppland tilltalade en Anders sin brorson Olof »och sagde han hava bort tagit före honomhans börd somhans fader havde i sine värjo». Klagomålet avslogs, eftersom Anders ej klandrat på över tjugo års tid.'^' I en sådan kortfattad och oklar notis går det ej att säkert avgöra, vad »börd» betyder. Detta bidrar till svårigheten att klargöra praxis vid olika slag av tvister. Arvcjordsbegreppet Vissa mål kan belysa frågan om hur arvejorden uppfattades. Bottnade strävandet att slå vakt om den ärvda jorden i vördnad för en speciell jord, en »släktUDB // s 45:3, UDR III s 172. Dock .invändes nägon j;ång ».ute» i betydelsen >>äg.i» jord, t ex UDH II s 95:2, UDB VIII s 64:11. Redväg 1618 20/5 (Renover.id dombok. GHA). Kurs här. Att det är jorti som säl)s vis.is av den hbga köpeskillingen, 40 marker och 4 lod silver. Troligen samma användning av ordet i Teitt s 49. 1 ATjh s 158 (1475) betvder däremot antagligen »bördabud» rätt till bördsklander, vilken en man avst.år trän mot en silversked. Se härom F.rnby I97S s 37 och Brärtnman 19S0 s 301-310. — Mvcket belysande är ett par donationsbrev pä räntorna från skattehemman, som bägge utfärdades 1586. I det ena förklaras, att den adelsman som bvtt till sig ett visst skattehemman »förnöjt bonden, som är bördig till förenämnde Hollingstorp, för sin börd», i det andra åläggs en annan adelsman att »alldeles förnö|a rätte |ordäganden» (breven refererade i S A \'ilsso?i 1947 s 31 1). Orden »bördig» och »jordäganden» har här samma betydelse. Se t ex SRP I64S s 383, där »börd» ställs i motsats till »avlinge», och SRP I6S0 s 287, 357-358 (skrivelse fran bondestanelet). Se också Loit 1979 s 45, särskilt n 106. G/./? s 20-21. 168
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=