116 Vad var »hörd»f Ordet »börd» eller olika sammansättningar eller avledningar av det användes i skiftande betydelse i domböckerna. Alldeles klart syftade det ofta på jord, till vilken någon hade bördsrätt enligt jordabalkens regler. Den klagande bördemannen fick »jorden i börd igen», när han löste in den, och att en viss jord var en persons »rätta börd» betydde att han var rätt bördeman till den.'^** Att vara »bördig» eller »i börden» till jord innebar att man var bördeman.En jordägares närmaste släkting kunde avstå från sin »bördsrätt» till förmån för en avlägsen anförvant, somönskade lösa in jord somkommit i oskylda händer.I samma betydelse kunde uttryck som »rätt fäderne» användas. Men mycket ofta begagnades ordet »börd» på ett annat sätt. Ovan har visats hur »bördemän» användes som synonym till bl a »arvingar». På motsvarande sätt betydde »börd» eller »bördejord» ofta arvejord. Ett mycket tydligt exempel är ett mål i Uppland 1586, som inte var något bördsrättsmål utan gällde kameral lösen. Det diskuterades, hur stora parternas andelar i hemmanet var, och det konstaterades att det var »ringa åtskillnad på bägge deras bördsrätt».'^' Bördsrätt var alltså här närmast ägolotter i hemmanet. I domböckerna är detta en mycket vanlig användning av ordet. I Kålland sålde t ex en man tre marker smörränta »som var hans hustrus börd».'^^ I en annan domboksnotis från Kålland nyttjas »bördig» som synonym till »ärvandes».'^"* »Börd» kunde även betyda arvejord i motsats till avlinge. Vid en tvist i Östra härad avvisades sålunda bördsklander, därför att den omstridda jorden var »avlingejord och ej börd hos den det sålde». Någon gång kunde detta språkbruk tomleda till att jordägaren själv kallades »bördeman». En kvinna som var »rätt bördeman till 1 pund ränta» tingsskötte det till en köpare och en man lät bjuda upp ett hemman »han köpt hade av bördemännen och M. Jöran».'^^ En man, vars jord sålts under den tid han var omyndig, kallades av domstolen »rätt och näste bördeman» till sin jord, och i en Kålland 1635 20/8 (Gategd Mellby). Kålland 1683 HT (Gategd Mellby). UDR VIII s 78:1. UI.R s 29-30. UDB VIII s 72:4. - I DD 289 (1385) säljer en man sina »bvrdeluther», dvs arvslotter. Kålland 1632 28/5 (Gullberg). Se också ULR s 23-24, 43, UDB II s 59:1, 67:1, UDB III s 164-165, UDB VIII s 61:8 (av utgivaren felaktigt rubricerat som »bördsklander» pga detta språkbruk). Även Svea hovrätt använde »bördsrätt» i betvdelsen arvslott; en arvtagare i ett hemman kallades »bördig» till hemmanet i Svea hovrätt mål 24, domen. I en dom från 1482, refererad i Petersson 1973 s 297 använder rådet orden »sin gamla börd» om ena partens arvejord. Kålland 1686 \T§ 44. Östra s 124. Kålland 1639 21 10. (Uvered); UDB I s 53 (Bergby). 1 det sist nämnda fallet kan det inte uteslutas att det rör sig omsläktingar till säljaren somfår betalt för att avstå trän en eventuell bördsrätt, se nedan. - Det kan påpekas att den här angivna betydelsen av »börd», »bördsrätt» mm saknas i SAOB. 161 158 160
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=