115 Figur S. Bakarv och bördsrätt. Värrndö 1612. Dordi Gertrud Källa: \ arrndö 171. Jorden, som kommit från Nils föräldrar hade gått i bakarv till Dordi och sedan ärvts av Sigfrid. När Sigfrid ville sälja den fann domstolen, att Gertruds barn eller barnbarn var »närmast till att lösa jorden i börden igen».'^^ Även om inte de exakta omständigheterna i tvisten framgår av domboken, visas tydligt domstolens »bördstänkande».' ^^ Däremot segrade arvsrätten över bördsrätten i ett mål från Uppland 1586. En man vid namn Måns hade sin hustrus moster, Karin, i sytning och önskade lösa in hennes arvejord. Denna hade genom bakarv kommit från Karins svärföräldrar: Figur 9. Bakarv och bördsrätt. Uppland 1586. f N Jåp K.irin t Xs Köparen M.ins Källa: UDB Vill s 161:1. Karin hade sålt jorden till sin döde mans brorsbarn, »menandes att de skulle vara rätta och närmsta bördemän efter sin farbror». Lagmansrätten fann, att Karins systerbarn var närmast att ärva henne och därför närmast att syta henne. På samma sätt som de var närmast till att ärva allt annat hon ärvt eller avlat, var de också närmast till att ärva vad hon fått i bakarv och »mycket mera att vara nästa till att köpa vad hon sälja ville», d v s domstolen jämställde här ai es- och bördsrätt. Måns fick alltså rätt att återlösa vad Karin redan sålt.''’^ Dessa skiftande utslag visar hur problematisk den bakärvda )ordens ställning var för domstolarna, och vilken motvilja det kunde väcka, om arvejord gick ur »börden». Värmdö s 171. Se även Öland Ils S4-S?>. Trolij;en likn.uiöe t.ill i Bcr^ .s 13. UDB Vill s 161:1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=