RB 38

Ill Vid bördstvister i häradsrätterna går det knappast att konstatera, hur långt släktskapen räknades, men de adliga bördsrättsmålen ger goda möjligheter, antingen direkt genom bifogade släkttaheller eller indirekt med hjälp av den genealogiska litteraturen.''*^ Det är slående, hur vidsträckt bördemannabegreppet var. Svea hovrätt dömde 1636 utan diskussion en kvinna, vars farmor var kusin med säljaren berättigad att inhörda en gård »till släkten». Släktskapen räknades här genom bägge könen, så att härstamningen till den gemensamme förfadern gick: hördemannen - far — farmor — farmors mor — farmors morfar.1711 dömde Svea hovrätt ett mål somgällde ett par skattehemman i Valla i Björkviks socken i Södermanland, som kyrkoherdeJonas Åkerblomköpt av kungliga rådet Christoffer Gyllenstiernas sterbhus. Kammarherre Clas Bonde klandrade köpet i häradsrätten. Han var både på mödernet och fädernet släkt med säljaren. Hur avlägsen släktskapen var framgår av ovanstående sammanställning över mödernehärstamningen, som bifogades akten och som inte bestreds av Åkerblom (se figur 6).'''' Släktskapen sträckte sig till åttonde led, dvs den var i det närmaste lika avlägsen som i det omdiskuterade Margretelundsmålet (se ovan kapitel 4, figur 4). I bägge fallen räknades släktskap genombägge könen, men det fanns en viktig skillnad. I Vallaprocessen 1711 godtogs klander från en avlägsen släkting av både lagmansrätt och hovrätt; lagmansrätten kunde ej finna annat än att kammarherre Bonde var »laga hördeman», vilket fastställdes av hovrätten. I Margretelundstvisten avslog emellertid hovrätten elva år senare bördemannens anspråk just därför att släktskapen var för avlägsen (den var i nionde eller tionde led). Här skedde alltså en radikal förändring genom 1720 års förordning, som påverkade hovrätten 1722 (strängt taget skulle inte målet dömas efter den, eftersom det var anhängiggjort redan 1719).''*" Fäderne och möderne Det är också värt att lägga märke till, att Svea hovrätt ännu i en dom 1641 upprätthöll principen, att endast fädernefränder ägde hörda fädernejord och omvänt.''" Som tidigare visats, skulle rådet tio år senare överge denna ståndpunkt Sc dock DD '>94 (1545), där säljaren är mormors faster till bördemannen (d v s i femte led från honom). Här hade sannolikt en avsevärd tid förflutit från försäljningen, men jorden hade aldrig bjudits upp och ingen fasta hade påkommit. Svea hovrätt mal 1 (kärandens hustru var bördeman). Motsvarande tablå över tädernesläktskapen, som var lika avlägsen, finns i akten. Svea hovrätt mål 31. Den gemensamme förfadern dog 1597. När Abrahamsson timpraxis före 1720 uppger att fränder, dvs de, som är inomsjätte led», bar han som framgatt av redogörelsen här uppenbart fel {Abrahamsson 1726 s 357, ktimmentar till JB 6). Svea hovrätt mal 5. Svaranden, C v balkenberg, hade köpt gårdar av Gustaf Gvllenstierna, troligen den person somvar sonson till kärandens MSoops hustrus far Nils Gvllenstierna, dvs var bördsberättigade, »kallas alla

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=