Årfda Balk. Cap. 8. 9. 28 fader och moder, ändoch fedan finnes, thet förre maken lefvat, 6. Är qvtnna våldtagen och varder theraf hafvande , och föder barn ; niute thet barn famma rätt, fom annat ächta barn. 7. Aflar man barn i lonlkaläge utan ächtenlkaps lofven, eller i hordom, eller i förbudna leder; the barn måge ej annat arf taga, än efter egna barn och bröftaifvingar, doch niuten the af fader och moder nödtorftig födo och upfoftran, til thes the fig fielfva nära kunna, DÖr enthera af föräldrarna, och lemnar ej gods efter fig; föde tå then barnet, fom efter lefver. 8. I3ör thet barn, fom i hordom, eller lönfkaläge födt är, och lemnar egendomefter fig; gånge thermed , fom om annat arf. IX. Cap. Om egendomens laga uptekning efter then döda* 1. §. När dödsfall timar, tå (kal man eller hullru, fom lefver efter, ehvad förord giorde äro, richtigt upgifva och låta noga uptekna altfammans i boet, få löft fom faft, fådant, fom thet vid dödstiman var, med alla fkrifter och handlingar, fordringar och gäld, i arfvingarnes, eller theras förmyndares, eller ombudsmäns närvaro: fkrifve ock famma uptekning under, ther then gälla fkal, med edelig förplichtelfe, at ej något med vilja och vetfkap ar dölgdt och utelemnadt, utan alt richtigt upgifvit; och vare äntå plichtig, ther få fordras, at then med liflig ed befanna. Lefver ej man eller huflru; gifve tå arfvingarne up egendomen til uptekning, eller the, fom then vid dödsfallet om händer haft, och fkrifve uptekningen under, fom nu är fagdt. Är egendomen å landet, eller fådan, fom ärfves efter landsrätt; kalle tå goda män, fom efter bäfta förftånd then
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=