Giftermåls Balk, Cap. 5. 6, 7 Cap. V. Om barn , fom ajlas ifajlom^ eller i ivegifle^ och om giftorätt i thy mat. 1. Aflar man barn med fin fafleqvinno, eller under ächtenlkaps löfte, eller i lönlkaläge, therå fedan fäftning, eller ächtenfkap följer; the barn äro ächta barn, och qvinnan niuter laggift huftrus rätt. 2. Nu går någor i annat gifte, fom fägs i 13. Cap. 6. §. och aflar barn; fins fcdan, at förre maken lefver ; tå äro ock the barn ächta; och tagen arf, fom i Ärfda Balken fägs. 3. 1^. Kommer förre man, eller huflru åter; tå brytes fenare giftet, utan them annorledes åfämjer : och then fom vika måfte, tage alt thet åter utur boet, fom han, eller hon, ther hafver infördt, fä ock fin del i thet, fom the under ächtenfkapet med egna flögder afladt. Är thet huftru, fom vika måfte; tage ock thertil morgongåfvo fina. Hafva the barn faraman i thet gifte, fom brytes, och vil moder them til upfoftran taga ; pröfve tå Domaren, om hon them föreftå gitter; och lägge få them emellan, hvad fadren thertil åhrliga gifva bor. Ej mågc få fkilde makar niuta annan rätt til hvartheras bo och egendom, än nu fagdt är. 4. Träder någor i annat gifte, och vet, at förre maken lefver; ftraffes fom i Mifsgiernings Balken fkils. Cap. VI. Om giftermål emot föräldrars , eller rätta giftomans vilja ; och om giftoman hindrar gftermål. 1. Giftcr fig mö mot faders vilja, eller moders; hafve fader, eller mo'der, våld at giöra henne arllös. 2. §.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=