Domare Regler. 395 Män haffae thet fworet, at the troo honom Torn Sakena gifis wara obrutzligen, lå (kal tå Domaren efFter fådan gode mans troo döma honom frij , och (å henger tå Domen på hans egen Edh fom Lagen går, och theras Troo fom medh honom fwäria, och ft;.al thet wara Domaren Skäl och Grund nogh til at döma honom fiij. Och ther lådan I.agh ledan drifwen warder, bllffuer ingen menedig, vthan then fom Saken galt vppå, medh mindre at thet kan bewijfas, at noghon aff Lagmenneina wiftc thet med honom at han brutzlig war , tå äro the (om få finnes) rneenedare och bör ftrafFade bliffua. 35. All Domfkal befeflasmedh vppenbara Skäl och newijfs , ty Domaren fkal intet döma vthan effter Skäl och Bewljs. Ther åklagaren intet kan bewijfa, ther är fwaranden frij , ty Åklagare bör haffua medh fin Klagcmål Skäl och Rewijs. Man fkal icke altijd döma om Gerningar, fåfom the giorde och fkedde äro , vthan man mofle tilfee, i hwad Acht och Mening the äre giorde. Man fkal döma om gerningena efter hans Mening fom henne giorde , om thet fkedt är aflF berådt modh eller cy. Och therlöre kan man icke altijd komma honom Tiuffsfaak vppå fom androm nogot hemeligen affhender, förty thet kan hända at cn hafurr tagit wildt, och meent thet hafwa warit fitt fom icke war hans, eller annat fådant, eller ther en fliäl afF wanartighet, och annar afF räit Fattigdom. Ingom kommer man TiufFfak vppå, medh mindre än han hafFuer wetandes och medh wilia lönlighatagit enomandrom fitt ifrån. Så är thet och i alla andia faker, at man mofle mera fee vppå vpfåtet och meningen, än han feer på Gerningena. 36. Effter at gemenliga fkee plägar här i Swerige, at ther twå träta och kifFua famman, tå pläger ofFta then ena kalla then andra cn TiufF, eller annat fådant, och then fom få kallat warder, ftempner honom til Ting eller Rätta, och feger at han hafFuer lagt honom TiufFuerij före, eller annat hwad fom Ddd 2
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=