Regijler. 359 Svarande: honom fkal ftemning tilftällas, R. n;7.ii. 2:3. blifver fvaranden ute vid förda Ting. R. 12:3, blifver han ute från Lagmans eller Råddufvuratt. R. 12:5. 25:16om fvaranden vil giöra någon invändning. R. 16: huru han kan demma käranden igen. R. 11:6. 10:1. vänder han någon omdändighet före, at fig värja, dyrke then med bevis. R. i7-33om fvarandens dånd under rättegången ändras. R. 10:13. far eller förfummar återvinning. R. 12:4. 26:4. dömd in contumaciam, huru må vädja. R, 12:3. föka Revifion, R. 27:1. Svedja : i åker, äng, och beteshaga må hvar man fvedja oduglig fkog. B. 14:1, huru thet fke må utom hägnad. B. 14:2. ä frälfejord må ägaren ficlf fvedja. B, 14:4. hvad then bör i acht taga, fom fvedjeland bränna vil. B, 15:1.2. landbo må ej utan lof fvedja, B. 14:2. må ingen ther Bruk eller Bergverk äro. B. 14:5. mål angående fvedjande i Bergslagen höra under Bergs jurisdiftionen. R. 10:17. fe Almänning, Svek, fe Fals. Handtverkare, Mynt, Pant, Sälja. Vigt, Svenjk man : dör och hafver arfvingar utrikes. Ä. 15:1.2. giör dråp å fvenfk man utrikes. R. 10:22. M, 24:1. öfvergifver fitt fädernesland. Ä, 15:7. 7:2. fvenfk manna rätt. M. 4:7. Svin: huru the måge i ållonfkog fläppas. B. 12; löpa fvin ur en fkog i annan. B. 12:3. när fvin böra vara ringade. B, 11:4. Svinekus, B. 2:1. Svincvall: huruledes någor må flytta tit och ther bygga. B. 2:5. Svordom: vid gudstienden, in för fittande Rätt, i l'am(][vem, på almänna gator. M, 3:1. fvär
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=