f ^ Regijler. har galdenar ej at betala med, tå må han byfättas, U. 5:10. 8:3. G. 11; H. 16:2.3.4. i qvarftad mä jord ej lättas , innan ägaren hÖres. j. 10:2. U. 8; R. 11:2. 10:18. på omtviflad fkog och mark. B, 10:6, R. U. 8:6. 25:10. flerbhus egendom, fom ej är lagligen inventerad, A. 9:5. G. 12;I. omtviflad teflamcnts mafla. A. 18:3, J. 6:4. gäldenärs egendom. H. 16:1.6. Ä. 9:1. io;i. R. 10:2. i qvaillad må cj bordepenningar lättas. J. 5:10. U.8: förbud at rela ur flad, räknas ej för bvlättning. U. 8:10. Hofiätt kan döma til qvarflad, nar befvär anföres emot Befalningshafvandens utflaa. R, 8:2. Q^ucrda Nullitatis, le Uomvilla. Hojrätt, Qyiyina: la gift, fom ogift må vitne bära, äntå at the plichtat för hor eller lönfkaläge. R. 17:10. then fom med dom är för huflru Brklarad, niute giftorätt i mannens bo. G. 10:7. 3:9.10. qvinfolk brukas til vallgång, ther thet Ike kan. B. 11:2. inhyfes är fri för fkallgång. B. 23:2. utom moder äger ingen giftomanna rätt. G. 1:2.3. kan bryta edsöre. M. 23: afvita eller under tolf åhr lägras. M. 22:1. hänges för flöld. M. 40:3. Jiächtas hafvande, S. 1:4. hafvande får icke ftraffas. S. 3:6. huru the ftraffas, fom låta bruka fig til fkiörlefnad, i the hus ther otucht drifves. M, 57:1.2. våldtagcs qvinna. M. 22:1. när hon ther ä kära må. M. 22:2. föres bort med våld. M. 22:3.4. om hafvande qvinna dräpes. M. 22:7. “9’5* fe Enka. Huflru. Fånge. Qyitta. OyittobreJ: ther med bor vIfas, at afrad gulden är. J. 17:2. huiu gäld må mot gäld qvittas. U. 4:7. 53'Apå
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=