Regijler» 316 om vanvördiga ord eller åthäfvor emot husbonda. M. 15:4. Go.6. U. io:i. om husbonde lagrar lin tienflepigo. M. 53:4. Hujefyn : bör hållas hvart tridie ähr. B. 27.1. hålles innan bonde aFflytter. B, 27: 6.7, huru fker med frälfebonde. B. 27:8. nöjes man ej ther med. B. 27:9. öfver preltebol, frälle eller Ihattehemman, vädjas under Lagman. R. 25:1. J. 14:3. B. 27:9. fe Bygnad. Husgtrdd. fe Lösören. Hushyra: när then betalas fkal. J. 17:5. thes förmon. H. 17:5. ther före kan gods behållas til fäkerhet. U, 8:11. H. ^ 7-5* eller gäft byfättas. U. 8:12. när ägaren ej omlagar hufet efter lofven, må gäft thet giöra af hyran. J. j6:.i2. hvar hushyre tvifter uptagas. R. 6:1 Husfolk och tienare: theras domftol. R. 10:1. när få vitna. R. i7-7fe Husbonde. HushåLningsmåL i riket, dömas och vårdas af them, fom Konungen vård och infeende ther öfver anförtrodt, efter färfkilta ftadgar. R. 10:26. Husröta: huru ther fÖre botes. B. 27:2, thes rätt och förmon. H. 17:6. i hvad domftol ther om dömes. R. 10:14. Hustijfnad: M. 42:1, R, 25:5. Hu/iru : följer mannens ftånd och vilkor. G. 9:1är qvinna med dom för huftru förklarad. G. 10:7. huru huftruns gods må fäljas och förpantas. G. 11: huru hon må kiöp fluta. G. ii;6. H. i:8. är hon hafv^ande, när mannen dör. A. 5:2. R. 26:1. om hon våldföres. M. 22:3.5. är hemma, kan husranfakning för fig gå. M. 52:4. må ej byfättas för gäld medan mannen lefver, men väl enka för egen fkuld. U. 8:5. deltager i mannens eller boets gäld. G. 11:2.3.4.5. lyder
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=