i Rättegångs Balk, Cap. 24. 239 föka. at få lin lak under Konungens fkäi Ikådan fullfölja. 10.Vil någorthera parten Rättens förklaring öfver dom eller utdag löka ; giöre tliet få tideliga , at vcdcideiomannen ther öfver höras, och Rätlen fvar gifva kan , förr än dom eller utflag vunnit laga krafft : och förklare the domen allena , fom öfver faken futtit, och om flutet enfe varit. Begläiar någor förklaring i thet mål , ther i domen är tydelig och klar, eller ther om tvifl ej varit, eller eljelh obefkedeliga ; böte fem, tijo, eller tiugu daler , eller mera, alt fom omftändigheterna och brottet finnas. 11. Nu kunna fådana omfländigheter fig yppa långt efter, fedan dom och utflag fallit, at forklaring ther öfver nodig är; then bör ej vägras. År Häradshöfding eller Lagman, fom dömdt, ej tå i famma Rätt; gifve then , fom i hans ftällc kommit, förklaring med Nämnden. Äro i Kämners, Rådftufvu , och Hofrätten ej få månge quar af them, fom i utflaget enfe varit , at the domfore äro ; tå böra the , fom fedan ther Domare blifvit, utflaget förklara. Innehåller then förklaring, fom parten gifves , något fådant, fom i utflaget ej är tydeliga utfått; tå må vad ther emot tillåtas. 12. I brottmål, fom Underrätt dömdt, och til Hofrättens pröfvande fkutit, tarfvas ej, at Hofrättens utflag ofFenteliga affäges; utan fände Hofrätten thet til Konungens Befalningshafvande, och han låte thet för mifsgierningsmannen i hächtelfet läfas. ^3* Varder någor dömd ifrån äran, och bor han annorllädes, än ther han dömd är; gifve Rätten thet Konungens Befalningshafvande i then ort tilkänna, lå at man vanfrägd hans ther veta må. XXV.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=