Rättegångs Balk. Cap. 23.24, 236 dighet varder, hvilket för the fleftas mening hållas kan ; tå bör ock ther öfver omröilas, 5, När omröftas (kal ; fäge then fin mening' förft, fom ytterfl: fitter, och fedan hvar efter annan, fom the i Rätten fäte hafva , och grunde hvar fm röft på Lag och klara fkiäl. Är Ikriftelig beiättelfe i laken giord; fäge han förlt fm mening , lom berätteilen författadt. Ej ma någor draga fig undan , at öfver hufvudlaken lig yttra, äntå at han förut varit emot thet flut, fom the flefte ftadnadt i öfver något, fom fielfva rättegången rördt, ehvad parten tå vägradt at fvara i faken , eller för then domftol, eller annan fådan invändning giordt, fom i 16. Cap. thenna Balk fagdt är. Then annars mening och fkiäl bifaller, må them ej å nyo uprepa, och fakens Hut ther med uppehålla : hafver han flera fkiäl at ftyreka famma mening med , lägge them allenall til. 6. Begiärar någor rådrum, at för lakens vigt lig nogare betäneka ; hafve ther lof til, och varde tå med omrollning upfkof, högft fyra dagar. Vil någor , fedan ordenteliga til flut är omröftadt, fm mening ändra, eller förklara, innan dom är affagd ; thet må ej vägras, när han goda fkiäl och orfaker ther til företer. XXIV. Cap. Om Rättens utjlag och dom. 1. Domare bör fakens flut ej uppehålla med uplkofsdom, utan lå är, at vifla omfländigheter thet oumgängeliga kräfva, Ther enthera parten tå påläggas fkal, at något fullgiöra ; fätte Domaren honom ther til vifs dag före, vid vite. Giör parten thet ej ; föreläg^e honom annan tid med ftörre vite, eller at i hufvudfaken eljeft dömas fkal, alt fom omftändigheterna thet fordra, 2. Aro i någon fak å båda fldor få vidlyf. tiga räkningar, at theras befkaffenhet ej kan af Rätten utletas, utan längre tid ther til tarfvas^ förelägge tå par-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=