Rättegångs Balk, Cap. 21. 233 XXI. Cap. 07n Rättegångskujliiad och /kadejlånd. §• H 1 . var fom i rättegång vil fordra betalning for koftnad och fkada, gifve ther å ftrax in förtekning, ther han fin lak fkrifteliga framfordt : hafver han thet munteliga giordt; fage tå ock genaft hvar i then koflnad beflår: giör han thet ej innan Taken til dom företages; hafve ej vidare talan å then koft* nad „ fom vid famma Rätt giord är ; doch må Domaren äntå tillägga parten betalning för ftemning och vadepenningar, få ock domlöien , när thet få fkiäligt finnes. 2. Ar koftnad och Ikada fådan , at man then genaft ej veta, eller nämna kan , och förbehåller lig parten (ärfkild rättegång ther om; hafve ther lof til. 3. 1^. Then faken tappar, gälde fin vederdeloman thet alt åter, lom han trängd varit ther å kofta. Finnes någor fak hafva varit få mörk och tvifvelachtig, at man til rättegång fkiälig orlak haft; eller hafver man fin vederpart på edgång kommit; känne tå hvar fin koftnad fielf. 4. 5* Hafver man Härads eller Kämners dom för fig, men tappar i Lagmans eller Rådftufvurätt: eller hafver domen gått någon emot i Härads eller Kämnersrätt, och han vunnit i Lagmans eller Rådftufvurätt, men tappar i Hofrätten: eller hafver han begge Underrätternas domar för fig, och ändras the i Hofrätten: i alla thefla fall bör koftnaden å båda fidor emot hvar annan qvittas, ther Domaren cj finner the omftändigheter i något mål vara, at enthera äntå rättegångskoftnad gälda bör. Äro i faken åtfkillige käromal, och vinna eller tappa parterne ther i ömfom; tå ftånde ock hvar fin fkada. Gg XXII.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=