Rättegångs Balk. Cap. 1 2. 2 I 2 XII. Cap. Hiiru förfaras fkal, när femning förfties ; och om laga förfall. 1. Nu är lagliga ftemdt, tä fkola kärande och fvarande, å dag förelagdan, för Rätten komma, ther the ej laga förfall hafva, Theffe aro laga förfall: om man fiuk är ; om man i Konungens och Rikets tienfl är upbodad, eller faren : om man i hächtelfe fitter; om man af fienden , eller annan fahra, vådeller vatuflod hindras: om man ifrån finnen eld, kommen är: om man eller huftru, barn eller föräldrar dö then tid, man bör fig för Rätten inftälla : om man förut til annan Rätt är ftemd, at fvara å famma tid. Pröfve doch Domaren omftändigheterna Nu kunna andre förfall gifvas före; äge Domaren ock them pröfva, om the äro af then vigt, at the gälla måge. Är förfallet lagligit; fkiute tå Domaren faken up , å landet til näfta Ting, och i ftaden lägge han parterna annan dag före, och varen the fkyldige, å landet och i ftaden, utan ny ftemning til Rätta komma. 2. Ar någor förfallelös borto, tå han ropas af Rätten fram at kära eller fvara; böte vid Häradsting och Kämnersrätt en daler , i Lagmans och Rådflufvurätt två daler. Kommer hvarken kärande eller fvarande, innan Tingets flut; böte hvarthera dubbelt. Kommer fvaranden å förfta Ting, innan thet ändas, och blifver käranden ute; böte fbmfagdtär, och gälde han fvaranden thes koftnad, ther han ej vid näfta Ting å landet, eller inom en månad i ftaden, gitter vifa, thet han laga förfall haft, och at han ej kunnat Rätten thet kungiora^ Stemmer ej käranden faken in, och then fullföljer å then tid, fom nu är fagdt; vare fvaranden för hans käromål fri. 3. §. Nu kommer käranden til förfta Ting, eller i ftaden å förefatt dag til then Rätt, tit faken inftemd är, men fvaranden ej , och låter ej laga förfaU i thelTa fall.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=