Ulföknings Balk^ Cap. 8. 1905.Ej må gäldbunden mans huftru byfättas; men väl enka, ther hon fielf gälden giordt hafver. 6. 5* Sättes ränta eller hyra i qvarftad ; nämne tå then fökande en eller flera, fom then egendom vårda , och räntan eller hyran ther af upbära , och til fakens utflag förvara. Säger then , fom fökt varder, at fyfloman ej är fäker nog; pröfve thet Konungens Befalningshafvande. Känner han ej honom god; nämne then fökande en annan. Konungens Befalningshafvande äge ock macht, at fätta fall och löfl gods under förbud at fäljas, eller fkingras, om fkiäl ther til äro. 7. Varder någor, fom annars mans gods inne hos flg hafver, af Konungens Befalningshafvande förbuden, at gifva thet ut, och giör tlier emot; fylle up med fitt egit thet han utgaf, och böte tijo daler. 8. §. Hvilken fom egenvilligt rubbar thet gods, fom Konungens Befalningshafvande låtit i qvarftad fätta, eller med Kronomärke tekna ; böte fyratijo daler; Orkar han ej böta; plichte med fiorton dagars fängelle vid vatn och bröd. Samma lag vare om then , fom brukar Kronones märke, utan han hafver ther lof til. 9. Klagar gäldenär, at han utan fkiäl byfatt är, och pröfvar Domaren, at borgenar i oträngdt mål thet begiärdt; böte han tiugu daler, eller mer, fom faken är til, och fkadan åter. Är gods i qvarftad tagit; fylle allan fkada. 10. Söker någor förbud å annan at refa ur ftaden, förr än han til Rätta fvarat, eller fullmächtig för flg ftäldt; thet må ej vägras, eller för byfättning räknas, 11. §. Nu vil någor refa från orten, fom fkyldigärförkoft, hushyro, fKiepslego, eller annat flikt; hafve borgenär våld at behålla gods hans til fin fäkerhet. Räcker ej godfet til, tå må Konungens Befalningshafvande fÖrbiuda honom, at refa från orten , innan
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=