Utföknings Balk, Cap.1. 179 Utjoknings Balk. I. Cap. Om Konungens Bcfalningskafvande, och the betiente, fom under honom lyda. K 1 . onungens Befalningshafvande fkal alla utfoknings mål med flit och ooiforg fkiöta , och ingen , rik eller fattig, i fin rStt uppehålla, eller hielplös lemna, 2, Ej må Konungens Befalningshafvande befatta fig med thet, fom Domareembetet tilhörer: hafve doch macht at tilfe, thet Lag och Rätt vid Underrätterna tilbörliga fkipad varder. Finner han annorlunda fkedt vara, gifve Hofrätten thet til* känna. Ej måge ock Domare befatta fig med utmätning, utan i the mål, ther färfkilta ftadgar thet tillåta, och i brottmål, fom ej under högre Rätt fkiutas. 3. §. Ingen betient, fom under Konungens Befalningshafvande lyder, drifte fig at giora någon utfökning, ther han ej hafver fin Förmans befalning : men å dom, lom vunnit laga krafft, ther värdet ej ftiger öfver femtijo daler, måge Borgmäftare och Råd utmätning giöra, få ock Kronofogde å landet, ther värdet ej går öfver tiugu daler. 4. §, Hvar fom griper Konungens Befalningshafvande i embetet, och fielf pantar något til fig; varde genaft fkild vid thet han tilgripit hafver; och fedan fälle honom Domaren at böta tiugu daler, och rätta fkadan up. Orkar han ej böta; plichte fom i 10. Cap. i thenna Balk fägs. 5. Dierfves någor mifsfirma KonungensBefalningshafvande i hans embete, med ord, fkrifter, eller åtbörder; varde therföre dömd af Rätten i then ort, tlier brottet fkedt. Är brottet groft; tå fkal Z 2 han
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=