Mifsgiernings Balk. Cap. 1. »25 8. Dör hufvudman; giore tå fyfloman redo och räkning for bans arfvingar, ocli vare fedan vid lyflan fkild, ther them ej annorlunda åfärnjer. Dor fyfloman , och varder något fkyldig *, fvare hans arfvingar få långt gods hans räcker. 9. Hvar fom å fyflomans förrättning tala vil; giöre thet lagliga inom natt och åhr , fedan han vid lyflan fkildes, och redo och räkning giord är af honom, eller af hans arfvingar , ther han död är, Hafver man laga förfall *, niute famma tid therefter. 10. Är någor frånvarande, och förefaller något, ther i han ej kunnat lyfloman nämna ; tå må fkyldeman, eller vän hans, för honom tala och fvara, fedan han, ther få fordras , borgen fatt, at then frånvarande fkal för godt känna thet han giordt hafver. Gillar frånvarande thet ej; fylle han, fom utan fullmacht annars talan flg tagit, eller thes loftesmän , allan fkada, fom theraf timadt. Mifsgiernings I. Cap. Om förfmädelfe mot GUD , och affall ijrän then rena evangelijka läran. §• H I. vilken fom af upfåt, med ord eller fkrifter, laftar och fmädar Gud , hans heliga ord och Sacramenten ; mifte lifvet. Sker thet obetänckt, och af häftighet, och ångrar han fig ; böte hundrade daler, och afbedje fltt brott offenteliga i Föifamlingen. Giör han thet annan gång; böte dubbelt. Then , fom ej orkar Q 3
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=