XIV ingen säker mätare på omfattningen av det romerskrättsliga inflytandet i vårt land. Den strävan efter korthet i lagtexterna, som Lindschöld anbefallt, ledde ibland till att vissa ämnen blev oreglerade. I andra fall fann lagkommissionen det bäst att överlåta avgörandet till domstolarna, då man ej kunde rätt överblicka konsekvenserna a\- ett föreslaget stadgande. Se t. ex. debatten 1720 om ett skydd för gäldenär mot dubbla betalningskrav i det fall att hans skuldsedel förkommit eller förstörts,samt den nedan redovisade debatten om tradition och äganderättsövergång, i ett visst fall. Lagens första balk är Giftermålsbalken. Den rymde viktiga nyheter. Äktenskapets ingående bestämdes ännu under landslagens tid av sedvänjor, som hade uråldriga traditioner bakom sig. De överensstämde ej med de krav, som till vissa tider kunde ställas inom kyrkan, men väl med människornas evigt syndiga natur. De kyrkliga auktoriteternas krav skiftade emellertid. Annu under lagstiftningsarbetets sista tid kunde biskop Barchius i anslutning till Martin Luthers lära mena, att äktenskapet stiftas inför Gud (VIII, s. 7). Före 1734 års lag fanns ingen tvingande regel om att sexuell gemenskap förutsatte kyrkans välsignelse och vigsel. Giftermålsbalken 1734 erkände nu kyrkans ensamrätt att förrätta vigsel — utan denna inget äktenskap. Verkligheten nödgade dock ännu till väsentliga undantag. Lagen erkände s. k. ofullkomnade äktenskap (GB 3: 10). Man godtog även begreppet ”otidigt sängelag”.^^ Trots den betydelsefulla skärpningen av kraven på kyrkans medv^erkan bevarades ännu en avsevärd tolerans. De härmed förenade problemen skulle åter tagas upp av 1811 års stora lagkommitté. De blev under vårt århundrade lösta på ett annorlunda sätt. Märklig är även den lösning av den kyrkliga domsrättens problem, somkom till stånd i 1 734 års lag. Kyrkliga myndigheter hade länge — och under hela vårt 1600-tal — haft uppsikt över tukt och sedlighet före och under äktenskapet. De hade kunnat bestraffa församlingarnas ledamöter. En ny syn på förhållandet mellan kyrka och stat hade dock mot 1600-talets slut vunnit herravälde. Krav ställdes på skilsmässa mellan värdslig domsrätt och kyrklig disciplinärrätt. I den nya lagen fullföljdes en linje som inletts redan i 1686 års kyrkolag. För ett giltigt äktenskap krävdes ej blott kyrkans välsignelse utan Sjögren, a. a. V II s. 323. I lagkommissionen under Lindschölds tid övervägde man att införa skvldighet för den. som avlat barn i lönskaläge, att taga kvinnan till äkta. Se omden äktenskapsrättsliga utvecklingen .-V. Thomson. Otidigt sängelag. En rättshistorisk studie. (Rättshistoriskt bibliotek. Skr. utg. av Institutet f. rättshist. forskning 1968.1 Dens., Hävdande under äktenskapslöfte (Skrifter utg. av Humanistiska vetenskapssamfundet i Lund 1965-1966:11. Posse, a. a. s. 256 IT.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=