Bygninga Balk, 69 Cap. 8. 9. Cap. VIII. Oin dverkan i aker cch ärig. 1. skär cller flar ragov in pa fm grannas åker eller ängsteg ; gäldc åter fäd mot fäd, och hö mot hö; höte ock för åverkan å hvarje teg en daler, 2. Sår någor å annars åkerfkifte ; tage han grödan , fom fl^iftet äger. Bärgar han fom fådde; böte en daler, och gifve ut thet han infördt hafver. 3. Intager någor fmgrannas ägodel och ikifte; böte tre daler, och bryte fielf up. Bryter han ej up , tå han theromvarnad blifver ; ligge thet i tveböte. Intager han annars del med fielfva råmärket; böte fex daler, och bryte fammaledes fielf up, eller böte dubbelt. Hafver han råmärket vridit, ändradt, borttagit, eller hölgdt; plichte fom fagdt är i Jorda Balkens 13. Cap. 4. §1. Kallar någor i annars åker, landhafra, fnarbindel, fkerffrö, eller annat hvad thet helft är, at ogräs theraf växa må; vare ärelös, rätte up allan fkada, och böte femtijo daler för hvar åker, fom han få förderfva velat: orkar han ej Ikadan fylla; tiene then af med arbete. . §. Landbo må ej låta annan nyttja och bruka något af gårdens ägor, vid bot tijo daler, utan jordägaren gifver ther lof til. •5 IX. Cap. Huru fkada Jkalgäldas, fomfä giör i annars ägor, fä ock huru fä intagas må. F 1. inner någor annars mans fä i lin åker, äng, haga eller o; tå må han thet intaga. Vet han hvilken thet fä äger; låte honomther om ftrax tilfäga, och kalle två eller flera goda män af fina grannar, at fyna och mäta Ikadan, och löfe then, fom fä äger, thet ther efter ut. Nöj ej åt thet värde, fomå es man fka- 13
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=