terialet för en sådan uppfattning har inte kunnat förebringas, och den strider ju uppenbarligen mot det förhärskande macfarlaneska paradigmet. Utan något särskilt kvinnohistoriskt perspektiv har å andra sidan iakttagelser om en intensifierad maktutövning efter reformation och motreformation kopplats samman med en ökning av häxprocesserna. Det sker i flera arbeten av den franske historikern Robert Muchembled.’" Furstarnas fiskala och byråkratiska maktexpansion frän och med 1500-talet beledsagas av en kulturell. Häxförföljelserna ingår i en bredare och mer allmän omvandlingsprocess, där böndernas Europa egentligen för första gängen tas i besittning av makten och dess kreatur. Präster, domare, rättsbetjänter, befallningsmän, fogdar och andra medlemmar av en framväxande lokal medelklass medverkar entusiastiskt i erövringen av bondbyarna. Dessa nya, läskunniga grupper komatt uppfatta bondebefolkningens naturmytiska världsbild somokristlig, djävulsk, och de drev därför aktivt på förföljelserna. Det rör sig alltså om ett ackulturationsförlopp, varunder högre skikt våldsamt berövar lägre deras djupast förankrade föreställningar. Långt ifrän att vara rester av medeltida vidskepelse blir således häxprocesserna ett led i en smärtsam modernisering av den europeiska landsbygden. Liknande teorier har framförts av Peter Burke i hans brett upplagda skildring av kulturlivets klassmässiga differentiering efter renässansen.^' Om de lokala eliterna i dessa undersökningar har setts sompådrivande, har domare och ämbetsmän pä högre nivåer av flera forskare blivit föremål för en helt annan bedömning. Redan 1968 hade Robert Mandrou undersökt Paris-parlamentets befattning med underställda trolldomsmäl och menat sig se en avgörande sinnesförändring i rationell och kritisk riktning pä 1620-talet." Senare har Alfred Soman pä grundval av ett mer omfattande material påvisat att denna återhållsamhet, som främst var strikt juridiskt grundad, kan spåras redan frän 1560-talet. Den juridiska doktrinen, som i äldre forskning ofta tillsammans med teologin getts skulden för processernas spridning, har således ibland haft en modererande effekt. Det framgår också tydligt av Gustav Henningsens detaljerade undersökning av processerna pä 1610-talet i det spanska Baskien.*'' En ensam inkvisitor, Alonso de Salazur Sozialgeschichte eines kulturellen Deutungsmusters (Frankfurt/M. 1978). Gabriele Becker u a, Aus der Zeit der Verzweiflung: Zur Genese und Aktualität des Hexenbildes (Frankfurt/M. 1980). - För en kritisk hållningse Earner, a.a. RA Hoarsly, »Who Were the Witches? The Social Roles of the Accused in the European Witch Trials». Journal of Interdisciplinary History, ix (1978-79). Olwen Hufton, »Women in History I. Early Modern Europe». Past and Present 101 (nov 1983). Robert Muchembled, Culture populaire et culture des elites dans la Frani e moderne (XVeXVIlIe siecle) (Paris 1978). Dens., »Sorciéres du Cambresis. L'acculturation du monde rural aux XVIe et XVIIe siecle» i Marie-Sylvie Dupont-Bouchat m fl, Prophetes et sorciers dans les Pays-Bas, XVIe-XVIlle siecle (Paris 1978). Dens, La sorciere au village (Paris 1979). Dens., »L’autre cöté du miroir; Mythes sataniques et réalités culturelles aux XVle et XVIIe siecle» i Ankarloo-Henningsen (eds), a.a. ■' Peter Burke, Popular Culture in Early Modern Europe (London 1978). " Ovan s 100 not 52 a.a. Alfred Soman, »Les proces de sorcellerie au Parlement de Paris (1565-1649)». Annales E.S.C. XXXIl, 1977. Gustav Henningsen, The Witches' Advocate. Basque Witchcraft and the Spanish Inquisition (1609-1614). (Reno 1980). 360
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=