och processuella institutioner till att accentuera skillnaderna.'^ Skottland avviker i sin tur från denna nordatlantiska bild. Christina Larner kan spåra uppemot 3000 processer, i det senare skedet många av masskaraktär med tortyr och anklagelser omdiabolism.'^ Men också häxförföljelsernas kärnområde i Centraleuropa har blivit föremål för ny och inträngande granskning. William Monter valde avsiktligt gränsområdet mellan Schweiz och Frankrike för en studie.'^ Här hade de systematiska förföljelserna under senmedeltiden tagit sin början. Här var också den religiösa och rättsliga splittringen betydande. Det avspeglar sig i häxförföljelserna. De regionala skillnaderna både i de folkliga föreställningarna och myndigheternas hållning var stora. Processerna har därför också haft olika funktioner i geografiskt närliggande regioner. Enklaoch enhetliga teorier kan således inte fånga verkligheten, även om vissa tendenser kan urskiljas. Den sociala utstötningen av kriminella, avvikare och bråkmakare dominerar. Erik Midelforts ambitiösa studie av Baden-Wiirttemberg behandlar en rad centrala problem.'^ De sociala mekanismerna bakom angivelserna i massprocesserna kartläggs. Midelfort kan också avvisa den ofta framförda hypotesen att domare och övriga rättstjänare hade konfiskation och egen ekonomisk vinning för ögonen när de drev processerna. Viktigast är kanske, att han utförligt tar upp den allestädes närvarande men eljest sällan besvarade frågan omvarför processerna mest drabbade kvinnor. Det hänger, menar Midelfort, samman med den radikala omläggning av det europeiska giftermålsmönstret, som sker under övergången till ny tid och som beskrivits av den historiske demografen John Hajnal. Denna omläggning innebar sena äktenskap och en hög andel ogifta kvinnor även ganska högt upp i åldrarna. Ur de sexuella och sociala spänningar, som detta mönster gav upphov till, föddes förföljelserna.'^ Annars har, förvånande nog, seriösa kvinnohistoriska ansatser varit få under 70-talet. Teorin om en patriarkalisk omformulering av kvinnas ställning, som modern forskning vill förknippa med reformationen och statsmaktens offensiv i tidig modern tid,'" har ännu inte systematiskt applicerats på häxprocesserna. Marginella iakttagelser inom detta fält har i några fall upphöjts till generell teori. Det har till exempel hävdats, att ett framväxande läkarskrås monopolsträvanden har drabbat läkekunniga kvinnor och barnmorskor, som undanröjts med anklagelser om trolldom. I samma riktning går försöken att identifiera häxorna med starka, livskunniga kvinnor, som uppfattats somett hot mot männens maktställning.'^ Något systematiskt stöd i källmaJohn H Langbein, Torture and the Law of Proof: Europe and England in the Ancient Regime. (Chicago 1977). C Larner, ovan not 2 a.a. '' WilliamMonter, Witchcraft in France and Switzerland. The Borderlands during the Reformation (Ithaca 1976). Erik HC Midelfort, Witch Hunting in Southwestern Germany 1562-1684: The Social and Intellectual Foundations. (Stanford 1972). ’’ a.a., s 184. Jfr ovan s 270 f. om överskottet på ogifta kvinnor i Dalarna. Nathalie Davies, Society and Culture in Early Modern France (London 1975). Toni Liversage. Kvinnan och historien (Lund 1975). Bengt Ankarloo, »Kvinnan i feodalsamhället.» Kvinnohistoria 2 (Stockholm 1982). Barbara Ehrenreich and Deirdre English. Witches, Midwifes, and Nurses: A History of Women Healers (Old Westbury 1973). Claudia Honnegger (ed). Die Hexen der Neuzeit: Studien 359
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=