pen uppdraget, att ”titt och ofta resa omkring i socknen och i byarna samla folk samman, hålla morgon- och aftonböner.. . och förmana allmogen och barnen.”^® Allt detta sker i överensstämmelse med den vedertagna synen på folkupplysning och allmogens fostran. Hur lite pedagogiska de anbefallda åtgärderna än kan synas, betraktas de ändå just som sådana. De kombineras för övrigt med ett aktivt statligt stöd för inrättande av skolor både i Dalarna och i Norrland.^® Ett annat uttryck för denna grundsyn är de ordinarie, årligen återkommande böndagarna. Både bönedagsplakaten och de utvalda bibeltexterna söker i skarpt moraliserande vändningar inpränta syndamedvetande och botfärdighet hos folket. Krig, hungersnöd, pest och andra olyckor framställs som direkta resultat av synden i riket, en Guds rättvisa straffdom över ett folk på avvägar. Så tolkas också trolldomen. ”Gud är retat vorden att träda oss närmare och hemsöka landet på det sätt vi nu hava i händer, förmedelst utvidgande av Satans raseri och bedrövliga anfäktningar,” heter det i 1676 års mandat.®^ De få notiser som står till buds tyder också på att den kyrkliga förkunnelsen varit sträng och förmanande. I Ångermanland får Sparre klagomål över kyrkoherden i Nätra, som från predikstolen angripit de beryktade, som han ”hårdeligen straffar och till helvetet fördömer, oansett de ännu till den synden icke äre lagligen övervunne.”®* Hans kaplan hade också berört ämnet i en predikan. Under de senare förhören i Stockholm uppger gävlepojken Johan Grijs, att han sommaren 1674, då han och modern befann sig på fiske vid Ulvön, i Nätra kyrka hört hr Peder förkunna, ”att man inte skall tro det några goda änglar tala med barnen som bliva bortförde utan det vara onda änglar. Själve superintendenten i Härnösand Petrus Steuchius hade tagit till orda. Han hade haft olycka på sin boskap i biskopsgården. Några misstänkta pigor hade setts i hans fähus. ”Bispen haver talat därom på predikstolen, likpredikan över kh Bozaeus i Nordingrå berör han också, ehuru kortfattat och allmänt, de aktuella processerna i bygden. Han beklagar, att trollfolket, ”oansett de av höga överheten efter Guds beskrivna dom (Exod. 22) bliva till livet straffade, så öka deras tal och hop. Gud bättre, dess mera, de fattiga barnen som små äre såsom ock dem växtom till stort tyranni av sådan ”33 ”34 I en 29 RR 25.9.1669. 29 KM t. kammarkoll. 20.2. 1671. RR. Jfr Linge, Om folkundervisningen i Dalarna, s 47 ff, 171 ff. Skolor i Ångermanland: Sparre t. KM 11.1.1675. Bil. t. Falcks prot. RA. KMt. Sparre 24.9.1675. RR. 31 RR 15.3.1676. 32 Sparre t. kh i Nätra 3.11.1674. K 82. UUB. 33 Södermalm 12.6.1675. Handl. rör. trolldom I. R.A. 3* Falcks prot. (Säbrå), s 119. RA. 320
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=