börjas i Alfta, Bollnäs och Arbrå. Senare tillkommer Norrala och Söderhamn vid kusten och norrut längs Ljusnan Järvsö, Ljusdal och Färila. Där kan emellertid också förbindelser västerut ha bidragit. Processerna i Härjedalen hade börjat sprida sig via Sveg och Älvros till Högdal vid övre Ljusnan. 1673 omtalas processer över hela Hälsingland, i Medelpad och på enstaka orter i Gästrikland. Spridningen hade dittills varit tämligen likformig: ett relativt långsamt framåtskridande från by till by, från socken till socken. De normala grannförbindelserna har uppenbarligen varit betydelsefulla. Tydligt framträder detta mönster under de första processerna, i Älvdalen och Mora 1668—69; men också senare, som i Alfta-Ovanåker 1672—^73, är det lätt att urskilja. Syftet med de presenterade kartbilderna är att illustrera denna typ av spridning. De ger alltså inte någon totalbild av de pågående processerna utan upptar bara nytillkomna fall vid varje särskilt tillfälle. d. Mora december 1669. Förstärkt ting. En klar nedgång i storbyarna väster om sjön. ökning i Färnäs och Nusnäs i öster Ströfall i Garsås och på Sollerön. 303
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=