anklagade och totalbefolkningen (kap. 4.3.1.) var i allmänhet minst uttalade i fråga om civilståndsfördelningen. Urvalet efter domstolsbehandlingen uppvisade emellertid också med avseende på detta kriterium tydliga avvikelser frå^i normalfördelningen (tab. 6 kol. 5 ovan s 275). Dessa avvikelser bland de dödsdömda kan i vissa avseenden jämföras med de här iakttagna bland complices: 45— hu —44 65 27 35 100 dödsdömda (tab. 6:5) complices 39 34 51 49 43 21 36 Gemensemt för båda* grupperna är den relativt låga andelen hustrur, överskottet bland de ogifta ligger bland de dödsdömda på änkorna men bland complices huvudsakligen på pigorna. Några omständigheter förrycker dock jämförelsen. Dels befinner sig bland de dödsdömda också sådana som nekat. Det kan förklara, att änkorna där är överrepresenterade trots sin ”normala” benägenhet att bekänna. Dels är det tydliga skillnader i fråga om åldersfördelningen. Dessa kan emellertid förklaras med att det bland complices i första hand var de yngre söm förskonades. Det visar sig också, att de dödsdömda genomgående och någorlunda symmetriskt har lägre siffror för de yngre grupperna: hu ä Pi 100 dödsdömda: 15—44 15—44 9 25 1 12 35 2 complices De korrigeringar domstolarna i sina slutdomar företar i utbudet av complices synes ske med åldern som viktigaste kriterium. Till följd av den stora anhopningen yngre pigor påverkar emellertid dessa korrigeringar också civilståndsfördelningen. En annan och mera svårbedömd fråga är, i vilken utsträckning domstolarna därtill haft inflytande över utvalet complices genom en anpassning av belastningen, genom påtryckningar och tortyr (jfr ovan s 261 och 289). Som nämnts var det bara en begränsad del av de botfärdiga som var villiga medverka i de fortsatta rannsakningarna. Tillgången på vittnande complices varierade starkt både lokalt och kronologiskt. Vi har också redan iakttagit hur detta påverkade uppbådet av vittnande barn: den belastning deras vittnesmål utövade på de anklagade var omvänt proportionell mot antalet complices. Här spelar rannsakningsmetoden en väsentlig roll. I Torsåker slutförs förhandlingarna mot varje anklagad innan nästa misstänkta kona förekallas. Där finns således inga möjligheter och väl heller inget intresse av att rikta anklagelser bakåt i den kronologiska följden. 297
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=