Den juridiskt betydelsefulla gränsen för vittnes- och straffmyndighet återspeglas ganska tydligt i avtrappningen efter åldern 14 (kol. 1—2). Tyngst både med avseende på antal och avlagda vittnesmål är åldersgrupperna 9 och 12. Mest signifikant är emellertid den iakttagna samvariationen mellan ålder, kön och frekvens. Den innebär, att pojkarna är (1) fler (2) äldre (3) flitigare frekv. 54.5 % mot 45.9 10.6 år „ 9.8 2.7 2.3 9? Man kan därför förvänta, att ålders- och könstendenserna skall vara ännu mera uttalade bland de överfrek\'enta vittnena. Så visar sig också vara fallet: % /c vittnen vittnesmål frekvens ålder pojkar flickor 61.5 62.4 7.0 11.1 38.5 37.6 6.5 10.6 100.0 100.0 6.9 10.9 4.3.2.2. Complices Det var vanligen den kombinerade effekten av vittnesmål från barn och samarbetsvilliga medbrottslingar som motiverade dödsdomarna. I ingressen till domslistan från Torsåker framhålls exempelvis, att de uppräknade 60 anklagade ”icke kunnat från livsstraffet befrias, emedan de bekände hava barnens vittnande besannat.”^ De botfärdiga medbrottslingarna, eller complices som de vanligen kallades, utgör genomsnittligt nära en fjärdedel av de anklagade på nedan angivna processorter: % Mora Alfta-Ovanåker Järvsö Norrala-Trönö Torsåker Säbrå Härnösand Gävle 17 av 60 28 84 21 38 29 23 13 60 23 77 27 23 0 7 14 18 11 3 14 21 0 1 85 372 23 Påfallande är den låga andelen complices i städerna (sammanlagt 3.3 %), men också Norrala-Trönö avviker kraftigt nedåt. Det senare torde delvis hänga samman med att det i Hälsingland efter den rosenhaneska kommissionens verksamhet stod allmänt klart, att endast de som bekänt skulle avrättas. 1 Ovan s 158, not 17. 295
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=