De avger emellertid mer än hälften (54.4 %) av vittnesmålen och har också en vida högre prominens än vad deras antal kan motivera. Det finns alltså anledning att närmare granska democh deras verksamhet. Genom att ställa deras anklagelser i direkt relation till de misstänkta kan man undersöka, om något tolkningsbart mönster uppstår. Det finns två skäl till att a priori förmoda, att de flitiga vittnena i betydande utsträckning skall anklaga samma konor: dels deras höga frekvens, som i sig ökar sannolikheten för sammanfallande vittnesmål; dels vittnesmålens särskilda inriktning på de nekande och högt belastade dödsdömda (jfr ovan s 290). Det sistnämnda förhållandet framgår till en del av följande uppställning från Säbrå: 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 16 19 20 24 28 f A s s s s s s B s s s s f s s s s c s s s s s D s s s s s f E s s s f f F s s f f G s s s f s f f H s f f I s =sett f =förd Samtliga utpekade utomnr 2, 4, 7, 12 och 14 hör till kategorin nekande dödsdömda. Mot dessa vittnar likväl gruppen A—E med tydlig samvariation. Klart avskild är gruppen F—I i sin inriktning på de anklagade 16—28. Skillnaden mellan de båda grupperna är lokalt betingad: A—E och 2—12' å ena sidan och F—I och 16—28 å den andra är bosatta i vitt skilda delar av rannsakningsområdet. Det föreligger således en klar konformitet i den riktning de högfrekventa vittnenas anklagelser tar. I Säbrå var denna konformism närmast geografiskt betingad. Andra modeller förekommer emellertid också. I Ytterlännäs (Torsåker) var de anklagade bosatta inom ett ganska snävt avgränsat område i och kring kyrkbyn. Det är likväl tydligt att anklagelserna sker selektivt: 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 K s s L f s M f s N f s O f s P s s Q s s f s s s s s s s s s s s s s s s s s s s s s s s s s f s s f R s s s s s s s s s s s 292
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=