avkastning om en kappe. Beräknat på hela mängden avgivet tiondespannmål (inkl. ärter) skulle den odlade arealen uppgå till 8.300 tjägland. Vid jordrevning i början av 1670-talet anges den reducerade åkerarealen till 8.826 tjäg. Storleken av reduktionen är inte beräknad. Det är fallet i 8 andra socknar, där den varierar mellan 5 och 22 Av allt att döma har å andra sidan en viss reducering skett redan i tiondelängden. I en ordning med reduktionstal utfärdad i mars 1670 anger landshövding Duwall ett snesland som 9 bandland i stället för de normala 10.^® Bland över tusen arealuppgifter i 1668 års tiondelängd finns inte en enda om 9 bandland, ett statistiskt högst osannolikt förhållande, om inte just 9 är förvandlingstalet. Beräkningen av hemmansstorleken har därför gjorts i de angivna högre enheterna snes och tjäg, varvid osäkerheten bara rör decimalerna. I inget fall påverkar detta fördelningen på förmögenhetsklasser. Det kan vidare konstateras, att drygt 15 % av jordägarna i revningslängden 1670—72 inte finns med i tiondelängden. Revningen, som var en skattläggning för knektehållet, kan förmodas ta upp åtminstone yngre ödejord och allmänt ha en mer formell kameral karaktär än tiondelängden, som alltså närmare ansluter sig till den faktiskt odlade arealen och skörden därpå. Det är vidare troligt, att de jordägare som fattas i tiondelängden i allmänhet ligger långt nere på förmögenhetsskalan. Enstaka smålotter om 5 bandland eller mindre finns upptagna i längden utan att lämna något tionde. Andra sådana kan tänkas vara uteslutna. Bortfallet på 15 % jordägare kan alltså knappast ha gett motsvarande bortfall av arealen. Vidare kan jord tillhörig annan familjemedlem än husbonden vara inkluderad i uppgifterna om dennes. De nämnda faktorerna, som i växlande grad varit ägnade att reducera den i tiondelängden uppgivna arealen, synes visa, att dess 8.300 tjäg tämligen väl svarar mot den faktiskt besådda åkerjorden 1668. Fall förekommer där både mannen och hustrun står upptagna som tiondegivare. Det finns också andra kombinationer, där mer än en medlem av hushållet är jordägare, t. ex. när änkan sitter kvar på undantag med giftorätt. Konsekvent har detta dock inte skett. I ett stort antal fall måste tiondelängden ha bakat in sådana giftorätts- eller arvslotter i hushållets totala areal. Det bidrar till att förklara skillnaden mellan antalet tiondegivare 1668 (777) och de i revningslängden 1670—72 upptagna jordägarna (897).^^ Men också husförhörslängden har fler nominati (857), trots att tidvis mer än en familjemedlem står som tiondegivare. Det måste innebära, att somliga hushåll, kanske ett hundratal, inte alls betalade tionde.^® Bland de anklagade är det dock bara två som inte kan knytas till ett tiondegivande hushåll. En av dessa, den avrättade Sol-Marit, återfinns inte heller i husförhörslängden. 15 ibid., s 100 f. 1® Handlingar rörande Skandinaviens historia 35, s 244 ff. Holmbäck, s 21 not 4. 17 Friberg (1953), s 236. 1* Jfr ibid., s 234: husförhörsboken upptar drygt 15 % Oer hushåll än 1666 års tiondelängd. 284
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=