Tab. 7. Kronotionde i Siljanssocknarna 1661—70* index 1661=100 Mora 5 socknar 102 1666 105 1661 100 100 109 1667 119 86 1662 96 127 1668 135 118 1663 119 152 179 1669 1664 82 95 196 165 1670 137 147 1665 Den allmänna trenden är resultatet av en ungefärligen likformig utv^eckling i samtliga fem socknar. Analysen kan föras vidare ner på den lägsta nivån, till byn och hemmanet. En förutsättning härför är dock att de enskilda decimanterna kan identifieras år efter år. Här ges fördenskull exempel bara från ett begränsat område, byarna Oxberg och Gopshus, och från åren 1665—66 och 1668—69.Ö a. 1665—66. Index sjunker från 137 till 102. 26 av 30 decimanter (87 %) i Oxberg-Gopshus minskar sin prestation. b. 1668—69. Index stiger från 127 till 152. 27 av 32 decimanter (84 %) ökar sin prestation. Man finner således, att flertalet varierar med den allmänna utvecklingen. Variationerna är därtill med få undantag proportionella. Enstaka extrema avvikelser förekommer visserligen. De kan som regel förklaras genom boskiften, giftermål och andra förändringar i ägoförhållandena. Också andra svårigheter är emellertid förknippade med metoden. Det är ovisst i vilken utsträckning spannmålsareal och tionde avspeglar den faktiska social-ekonomiska situationen. Det har i flera sammanhang påvisats, att boskapsproduktionen måste ha spelat en betydande roll i Siljansbygdens försörjning redan i ny tid.^^ Man kan därvid inte utan vidare ta för givet, att jordinnehav och boskapsbestånd varit kongruent fördelad^. Många familjers obetydliga jordlotter gör det tvärtom troligt, att de i huvudsak varit beroende av animalieproduktion eller annan sysselsättning.^^ Det har lett till en viss permanent bosättning på de s. k. hemmafäbodarna i den odlade bygdens periferi.^- Utnyttjandet av allmänningsmark, fäbodar och myrslått- * Länsräkenskaper: Verifikationer. Kopparbergs län 1661—70. K.\. De 5 socknarna är; Mora, Älvdalen, Orsa, Leksand, Rättvik. ö ibid. 1667 års längd är brandskadad och tillåter excerpering bara av slutsummorna. Författaren avser i annat sammanhang ge en bredare och mer detaljerad redovisning av det siffermaterial som ligger till grund för det här förda resonemanget. J Frödin, Siljansområdets fäbodbygd (1925), s 16. A Holmbäck, Uppkomsten av kronans anspråk på skog inom Älvdalens socken (1934), s 37 ff. H Aldskogius, Changing land use and settlement development in the Siljan region. Geografiska annaler XLII. 1960, s 251. N o J Friberg, En befolkningsfördelning från 1600-talets mitt (Ymer 1968), s 102. 11 B Boetius, Dalfolkets herrearbete (Rig 1933), s 1 ff. Aldskogius, s 257. 12 Friberg (1968), s 98. 282
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=