om vilka kriterier som skall användas: ekonomisk ställning, ståndstillhörighet, yrke, släkt, utbildning etc. Praktiskt skall dessa kriterier kunna fastställas. I städerna ger yrkesbeteckningar och andra titlar en viss vägledning. Stadshistoriska arbeten innehåller därtill ofta biografiskt material som kan utnyttjas. En total och kvantitativ bedömning av den sociala skiktningen står ändå som regel inte att vinna. Ännu större svårigheter möter bland landsortbefolkningen. De sociala skillnaderna inom denna kunde vara stora nog.^ Det är emellertid först efter omfattande och detaljerade studier av det kamerala materialet med dess egendomligheter, som sådana skillnader kan påvisas.^ Den följande undersökningen framläggs därför utan betydande anspråk på precision. 1668 års tiondelängd från Mora innehåller två typer av uppgifter ägnade att belysa jordbruket i socknen. Dels har genom besiktning på fältet och tröskning av stickprov en uppskattning gjorts av den besådda tiondearealen och dess avkastning. Vidare förtecknas de i kyrkohärbärget inlevererade spannmålsmängderna, som alltså kunde kontrolleras mot arealangivelserna. Taxeringens tydligt offentliga karaktär gör det troligt, att den individuella skatteflykten varit ringa. Där den ändå har förekommit torde den mestadels ha skett i form av mer eller mindre självpåtagna privilegier, inte som falskdeklaration. Grannarna har haft ögonen på varandra. På riksdagen 1638 säger också dalkarlarna ”sig intet veta av något underslev med sig, utan hava hållit så strängt däröver, ati vilken som haver varit med den synden beslagen, är av dem inbördes hatad och straffad vorden.”® Det hindrar naturligtvis inte, att en systematisk skatteflykt kan ha förekommit. Enligt de här skisserade förutsättningarna bör den ha varit likformig, dvs. påverkat skattenivån, inte de inbördes relationerna. Det bör innebära, att tiondelängdernas skatteuppgifter kan ge en god bild av skillnaden mellan besuttna och fattiga, även i de fall man kan misstänka att skatteflykt förekommit." En granskning av en serie längder från Siljanssocknarna och 1660-talet synes bekräfta detta antagande. Det kan först konstateras, att skatteutvecklingen i Mora nära ansluter sig till den i de övriga socknarna i området. * Se t. e.\. S Dahlgren, 1600-talcts ståndssamhälle. Kultur och samhälle i stormaktstidens Sverige (1967), s 14 f. ^ K Agren, Adelns bönder och kronans (1964). ö B Helmfrid, 'liondelängderna som källa till ett byalags ekonomiska historia 1555— 1753 (1949), s 57. ibid., s 100 f. Helmfrid, som senast behandlat frågan, synes ha en jämfört med tidigare forskning klart ojjtimistisk uppfattning om tiondematerialets källvärde. Han pekar bl. a. på den lokala självkontroll som var inbakad i ta.xeringssystemet samt på landskontorens och kammarens övervakande verksamhet. 281
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=