inget som tyder på att allmän vanfrejd i och för sig skulle vara ett gemensamt drag hos de anklagade. Tvärtom ger vanligen präst och nämnd dem ett, bortsett från trolldomsryktet, gott betyg. Fama publica är således bara i begränsad omfattning ett kriterium; allmän vanfrejd är det bara undantagsvis. Kvar står därmed frågan: vare sig det nu gällde enskilda eller hela släkter i generationer, skedde utpekandet efter sociala kriterier? De hittills iakttagna egenskaperna hos de anklagade, ålder, kön och civilstånd, kan i vissa fall förknippas med social position: en ensam åldrig änka eller en utsocknes piga i främmande tjänst är mer utsatta än bondmoran och borgarhustrun. Generaliserad bygger en sådan teori på en sorts socialdanvinistisk psykologi och förutsätter, att anklagelserna vanligen riktades uppifrån och nedåt i den sociala hierarkin. Problemet har helt eller delvis berörts i några tidigare undersökningar. På tyskt material har W. Croissant studerat de lagliga eller sedvanerättsligt iakttagna privilegier, som de högre stånden normalt åtnjöt: privilegium fori, avrättningsart, mildare (eller ingen) tortyr osv.^ Dessa privilegier sätts i ett antal redovisade trolldomsmål ur spel. Någon kvantitativ bedömning av dessa fall sker emellertid inte. Det visas, att de förekom, inte hur ofta. Arbetet är således mer inriktat på egendomligheterna i rättsbehandlingen, inte på en sociologisk jämförelse mellan målsägarna (vittnena) och de anklagade. Det sker däremot hos Macfarlane, som i sin statistik från processerna i Essex 1560—1680 anser sig ha funnit stöd för tanken, att häxorna oftare än deras offer-angivare kom från de lägre grupperna i samhället:^ offer-åklagare hä.\a jordbruksarbetare (labourer, husbandman) bonde (yeoman) gentleman hantverkare mm 10 34 16 4 1 11 18 Här rör det sig hela tiden om vuxna åklagare över en lång period. De svenska målen är av en helt annan karaktär. Det hindrar inte att en liknande bedömning har gjorts av de stora processerna i Härnösand: ”Påfallande är, att så många av (de vittnande) barnen tillhörde stadens förnämsta familjer. . .. De kvinnor som utpekades som trollpackor, tillhörde däremot samhällets bredare lager,”^ Betydande principiella och praktiska svårigheter är förknippade med en bestämning av de inblandades sociala hemort. Av principiell räckvidd är frågan maleficiummål utspridda 1 VV Croissant, Die Berucksichtigung geburts- und beruftsständischer und soziologischer Unterschiede im deutschen Hexenprozess (1953). 2 Macfarlane, s 150. Här förenklad 3 G Bucht, Härnösands historia I, s 474 f. 280
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=