barnen till Blåkulla, måste de på annat sätt kunna bestämmas mot sin omgivning. Det kan ha skett på två sätt: aktivt så att de av olika skäl inbjöd till hat, fruktan och misstankar; passivt så att de genom en oskyddad social position hade svårt att bevaka sina vitala intressen. Det kan vidare antas, att anklagelser var särskilt vanliga, när dessa kriterier samverkade eller sammanföll. Det fanns rättsregler som gjorde det farligt att utan goda skäl gå till rätta med misstänkta. Bland de svenska processerna före 1614 är mer än en tiondel sådana, där den kärande fälls till böter för defamation (läppagäld) eller den defamerade direkt uppträder som kärande (mål typ A i kasuistiken s 340). Man kan därför förmoda, att ryktet mestadels löpt på en diskret nivå under åtal och det åtalbara. De direkt tingförda anklagelserna om maleficium eller defamation är som isbergets synliga del. Åtskilliga familjer och släkter kan under generationer ha fått trolldomsstämpeln på sig, utan att rättskällorna ger besked därom. Nu, under blåkullaprocesserna, när i första hand barnen vittnade och när bevisningen om maleficium enligt de äldre, strängare reglerna spelade en underordnad roll, kom dessa vagt bei^ktade familjer i förgrunden. De inbjöd till anklagelser. Detta är emellertid en otillräcklig förklaring. Åtskilliga bland de dömda, och bland de anklagade huvuddelen, är tidigare oberyktade under de stora processerna. Betyget ”inget ont — bara gott” får t. ex. i Ockelbo 13 av 29, i Säbrå 17 av 30. Fama publica, dvs. gammalt trolldomsrykte och/eller beryktad släkt, är således inte ett avgörande kriterium: Förut beryktade ochjeller medlemmar av beryktad släkt Säbrå Härnösand 9 10 Sollefteå 4 Nordingrå 15 Ockelbo 9 29 11 av 30 (dödsdömda) 10 (dömda) 113 (anklagade) Obestridligen har i och för sig ett sådant rykte stämplat de utpekade som socialt avvikande. Det är i det sammanhanget av intresse att se. om trolldomsryktet bara är en yttring av ett allmänt dåligt anseende. Är det horor, tjuvar, drinkare, de elaka och trätgiriga som beskylls för trolldom? Det finns Diagram anklagade ochjeller dödsdömda ur misstänkta släkter. 1. Älvdalen 1668. 10 av 18 dödsdömda (i tingsrätten). Här är kunskaperna om relationerna mer detaljerade tack vare stamträden i protokollet (se ovan s 275). 2. Mora 1669. 46 av 80 anklagade. I samma grupp 10 av 15 avrättade. 3. Torsåker 1674. 31 av 60 anklagade, däribland en moder med 6 döttrar. 4. Härnösand 1674. 15 av 23 anklagade. I samma grupp 9 av 10 dödsdömda. 278
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=