och försäkrar, att de kommer att kunna avstå från vidare barnaförande, först om hon tas av daga. Det är för övrigt ytterligare ett exempel på det ständigt återkommande motivet med det mekaniska och tvångsmässiga i trolldomsövningarna. De rättsliga instansernas prognostänkande, ”förhoppningen om bättring”, inbjöd naturligtvis också till sådana resonemang. Fall där mannen direkt anklagar sin hustru är ovanliga. Det hänger i första hand samman med det allmänna och naturliga förhållandet, att vuxna åklagare utanför kretsen av complices är sällsynta. Däremot förekommer det, att mannen i rätten vägrar fria sin hustru, dvs. han håller det inte för uteslutet att hon är skyldig, ehuru han själv ingenting har att andraga mot henne. Det händer också, att han sällar sig till dem, som med mer eller mindre våldsamma metoder vill få henne att bekänna. Inte heller här är motiven alltid genomskinliga. Ibland skymtar motsättningar inom äktenskapet. Männen till tre av de i Mora avrättade kvinnorna gifte omedelbart om sig med betydligt yngre kvinnor.^ För en fullständig kartläggning av släktskapsförhållanden hade krävts omfattande biografiska studier. Inte ens Mora hfl 1667 ger en klar bild av relationerna mellan grupperna. Som släktskap var ett viktigt indicium är det dock troligt, att protokollen lämnar tämligen uttömmande beskrivningar i varje fall av direkt nedstigande linjer. Det är också de som dominerar. I de undersökta socknarna hör mer än hälften av de anklagade till utpekade familjer eller släkter med två eller flera misstänkta ( =misstänkta släkter). Också denna tendens förstärks av domstolarna. I Säbrå utplånades en hel familj genom förföljelserna. En bonde, hans moder, hustru och syster dömdes och avrättades. Vid voteringen öv^er den sistnämnda ansåg bönderna, att ”nog många av det huset äro till döden förordnade,” och yrkade förgäves på frikännande.” Utöver de fall där man direkt kan påvisa släktskap mellan samtidigt anklagade, uppges ofta allmänt om en misstänkt, att hon är härkommen av en beryktad släkt. Koncentrationen av anklagelser på en begränsad grupp familjer och släkter är därför troligen ännu starkare än de presenterade diagrammen ger vid handen. Den har uppenbarligen också bidragit till att utjämna skillnaderna mellan de förut diskuterade åldershuvudgrupperna. De äldre anklagade har i sitt fall dragit med sig yngre medlemmar av släkten. 4.3.1.7. Sociala skillnader Redan därför att vi betraktar trolldom som ett fiktivt brott måste vi söka efter egenskaper och beteenden hos de anklagade, som ligger utanför de i trolldomsdoktrinen beskrivna. Eftersom konorna rimligen inte har farit med ^ Ovan s 124 nr 3, 11 och 12. - Falcks prot. (Säbrå), fol. 244. RA. 277
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=