Tab. 6. Ålders- och civilståndsfordelning kvinnor 15— % 1. Riket 1750 hu ä tot. Pi 15—44 31.0 31.3 1.6 63.9 45— 19.3 3.2 13.6 36.1 50.3 34.5 15.2 100 2. Mora 1669 15—44 45— 26.6 15.0 8.3 50.0 15.0 6.6 28.3 50.0 41.6 21.6 36.6 100 3. Alfta 1673 15-^4 45— 11.8 28.0 39.8 25.0 16.1 19.1 60.2 36.8 19.1 44.1 100 4. Tab. 5:1, 4, 5 15—44 45— 16.6 18.3 37.3 2.3 24.3 18.6 13.1 56.1 u.å 4.8 1.3 0.5 6.6 45.7 32.7 21.4 100 5. 100 dödsdömda 15—44 9 25 1 35 30 9 26 65 45— 27 100 39 34 4.3.1.6. Släktskap Bland de indicier som i domstolarna anfördes för att komplettera vittnesbevisningen spelar farna publica och släktskap med beryktade den största rollen. De sammanfaller ofta. Hela släkter kan på det sättet dras in i processer, fastän från början bara en medlemvarit misstänkt. Redan under de första rannsakningarna i Älvdalen är detta tydligt. Mer än hälften av de rannsakade och sedermera dödsdömda liksom en lång rad vittnen kom där från tre släktkretsar. Lagläsaren är klart medveten om detta och illustrerar sitt protokoll med ett antal stamträd av den typ som eljest är vanlig i samband med arvskiften, testamentstvister och äktenskap i förbjudna leder. Det är ett unikt och egenartat inslag i materialet från trolldomsprocesserna men hade med lika rätt kunnat återfinnas i alla de övriga protokollen. Trolldomen uppfattades som en kunskap, en färdighet, som förvärvades under många års träning. Långvarigt umgänge med en kunnig var nödvändigt. Vanligen lärde modern sina döttrar. Också de äldre processerna under 1500- och 1600-talen uppvisar flera exempel på att misstankar drabbade den ena generationen efter den andra. Till några omfattande förföljelser ledde det emellertid inte; vanligast är fortfarande ströfallen. 275
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=