rades: en från vardera Älvdalen och Mora, fyra från Säbrå (Ångermanland). Det är mindre än en procent av samtliga anklagade. Ur samma material kommer c:a 110 avrättade kvinnor, drygt 13 %. Bland ytterligare ett femtiotal kända avrättade finns troligen inte en enda man. Det är tydligt, att domstolarna i sin pra.xis kraftigt skärper en redan förefintlig tendens. 4.3.1.4. Åldersfördelningen 1. Männen Åldersfördelningen bland de 116 männen i tab. 1 är svår att fastställa, eftersom bortfallet på en del håll är högt, i Norrland över 40 %. Om man emellertid lämnar Ångermanland och Gästrikland utanför räkningen reduceras bortfallet till 7 %. Tab. 2. Åldersfördelningen anklagade rnän, Dalarna—Hälsingland 1668—74, järnförd med Moro 1666 och riket 1750. Mora 1666 riket 1750 % % % ålder antal 33 20 28 15—24 25— 35— 45 22 72 7 23 70 16 68 7 17 3 19 7 15 3 45— 7 9 55— 4 25 28 30 3 7 3 65— 75— 1 2 3 u.å. 3 44 100 100 100 Åldershuvudgrupperna 15—44 och 45 enda anmärkningsvärda är den starka övervikten för den yngsta åldersgruppen (15—24). Den består huvudsakligen av ogifta drängar och soldater, som från början hört till den ungdomliga kretsen av förda och klagande. Möjligen har de delvis mycket åskådliga sexuella inslagen i blåkullamyten utövat cn särskild lockelse på dem och deras angivare. De bekända konorna har uppenbarligen föredragit en yngre knekt eller dräng som partner i de drömda orgierna. Sammanhangen bakom en del av dessa sexuellt färgade anklagelser kan väl också belysas av kvinnoöverskottet. I Mora var det mest markant i åldrarna över 15. I gruppen 15—65 var nära 57 % kvinnor, vilket ledde till en akut brist på äktenskapspartners inom socknen. ”Av kvinnorna i åldern 17—45 kom på 1000 män i åldern 20—50 . . . icke mindre än 2100. . . . Av kvinnorna i fruktsam ålder (15—45) saknade icke mindre än 53.4 % make.”' god överensstämmelse. Det visar 1 Friberg (1953), s 388 f. 271
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=