av variabler har skett närmast i anslutning till en strukturalistisk grundsyn. Det kan naturligtvis diskuteras i vad mån egenskaper som ålder, kön, civilstånd, släktskap etc. är ”grundläggande” för samhällsstrukturen i stort. De ger väl inte på långt när rättvdsa åt komplikationen i samspelet mellan olika beslutande och agerande nivåer, mellan olika typer av institutioner: familj — samhällsklass, bygemenskap —organiserat samhälle osv. Här åsyftas emellertid ingen bred syntes sådan som t. ex. Trevor-Ropers eller ens delresultat av räckvidd utöver de gränser som uppställts i inledningen. Sammanfattningar utifrån den angivma grundsynen får vänta, tills mikroanalyser har gett tillräckligt bärkraftigt empiriskt material.^- De resultat som avsnittet om spridningen (4.4.1.) redovisar, synes emellertid peka på att trolldomsväsendet i betydande utsträckning måste tolkas utifrån faktorer på by- och sockennivån. På ett annat sätt avgörande har varit, att de sålunda valda faktorerna har varit åtkomliga för analys. Det svenska källmaterialet är trots sina brister kanske bättre lämpat än det mesta övriga som hittills presenterats för en undersökning av demografiska och dithörande förhållanden. De nämnda egenskaper ålder, kön, civilstånd och släktskap har kunnat fastställas med hygglig precision på ett i sammanhanget stort urval. Därtill kommer att den tidiga svenska folkbokföringen, kompletterad med en rad lokalundersökningar för 1600-talet, ger ett gott jämförelsematerial. 4.3.1.2. Aldersuppgijternas tillförlitlighet En jämförelse mellan de parallella protokollserier som föreligger, StiernhöökHäggebohm i Hälsingland och Skunck-Falck i Ångermanland, uppvisar en nästan fullständig samstämmighet i åldersuppgifterna.' Protokollen synes således ge en riktig bild av åldrarna sådana de anges i rätten. Det behöver å andra sidan inte betyda att de är korrekta. Inte så få anklagade vet inte själva sin ålder. I sådana fall har antingen en grov uppskattning gjorts av rätten, eller också har kyrkoherden rådfrågats. Det är ovdsst om kyrkoböcker har förts i de norrländska landskapen före 1680-talet. Det finns inget som tyder på det. Pastors uppgifter är därför troligen också skattningar. Dalarna hade däremot redan under 1600-talet en tradition på området. Olika typer av kyrkobokföring, födelse- och dopböcker, husförhörs- och vigsellängder finns eller har funnit från en rad socknar." Från Mora finns bcv^arad en husförhörslängd upprättad 1667, som ger en Jfr lleikkiiieii, s 374. ' Exempel Järvsö: Stiernhöök .öfi Häggebohm ftb S 70 70 20 23 80 28 40 56 . . . H 70 70 - N Friberg, Dalarnas befolkning på 1600-talet. Geogr. annaler 1953, s 169 ff. - 40 68 60 30 72 50 49 65 50 20 67 40 68 60 30 68 50 49 65 50 24 23 80 28 40 56 . . . 267
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=