96 skyndade tidningen att dementera uppgiften ocli förklarade att Sparre »helt ofrivilligt» råkat i trängseln hindra Ekenman att komma fram. Denne i sin tur förklarade i en insändare till tidningen att det uteslutande var genom hans egen ouppmärksamhet som det hade undgått honom att voteringen påbörjats; när han blev uppmärksamgjord på förhållandet, hade han skyndat fram »så fort trängseln och estraden det medgav% men förnam att voteringen fortgått långt efter det mitt namn ropats, vårföre ock, med den ordning som alltid i kammaren blivit följd, min röstsedel ej kunnat emottagas». Händelsen uteslöt till min smärta, säger han, »möjligheten att få förnimma, om ej den förseglade sedeln kunnat giva åt frågan en annan utgång». Sparre slutligen protesterade också han i en insändare till Aftonbladt^t mot den orimliga beskyllningen.13 Den dramatiska utgången av voteringen i första kammaren framemot kl. 12 på natten den 13/4 1867 fick till följd att anhängarna av dödsstraffets avskaffande måste ta upp frågan på nytt vid 1868 års riksdag. Under debatten i första kammaren det åreti^ kom C. F. Bergstedt in på den olycksaliga voteringen ett år tidigare. Då ledamöterna trängdes kring talmansestraden »i spänd väntan på utgången» och beskedet kom att dödsstraffet levde kvar på en enda röst, hade Bergstedt tätt bakom sig hört »ett dämpat utrop av smärta: O min Gud, det var min röst som fattades». Han gav nu den stackars Ekenman ett tröstens ord: »Jag deltog uppriktigt i min högt värderade väns missöde, men för mig själv kunde jag ej till samma grad beklaga utgången. Frågan var av så stor vikt och av så genomgripande betydelse för samhället, att jag icke unnade slumpen äran av att fälla utslaget. Första kammaren hade liksom lyftat foten för att taga ett steg framåt, men den liksom vilade på steget —en hållning, som icke anstod denna kammare illa. En strängare prövning kan understundom ... i viktiga frågor hos kammaren alstra en ädel tvekan, men har den en gång tagit steget framåt, ryggar den ej vidare tillbaka.» 2) Pressen nm dödsstraffrågan 1867 Riksdagsdebatterna 1867 refererades självfallet i tidningarnas sedvanliga riksdagsöversikter, men det var långtifrån alla tidningar som kommenterade vad som skett. Anmärkningsvärt är t. ex. att Nya Dagligt Allehanda och Stockholms Dagblad refererar debatten ytterst knapphändigt, och detsamma gäller landsortstidningar som exempelvis Jönköpings-Posten, Smålandsposten, Lunds Weckoblad, Nya Wermlandstidning-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=