82 bemedlings- och övergångsförslag, som borde kunna påräkna understöd av alla, som verkligen äga blick för tidens fordringar i detta hänseende.» Tidningen hoppas dock att riddarhuset och adeln kommer att rädda förslaget — uppenbarligen räknade den med bifall, förutom i bondeståndet, även i borgarståndet. Var prästeståndet .står är redan klart: »Att våra högvördiga fäder skola komma att jordfästa detsamma med några salvelsefulla ord. taga vi för givet. Den mildhetens religion, som framför allt borde predikas av Christi sändingebud på jorden, tillåter dem helt säkert icke att undvara bilan, likasom de länge och envist kämpade för spöstraffets bibehållande.» (Fäderneslandet 21/2 1866). När borgarståndets avslag blev känt. kunde Fäderneslandet ej dölja sin besvikelse: »Hrr jurister i borgarståndet (dock icke alla. .såsom undantag kunna nämnas hrr Bovin och Grenander m. fl.) hava lyckats att tillbakavisa förslaget genom att förevita detsamma opraktiskhet och formvidrighet. Man spörjer tyvärr i dessa tillvitelser alltför mycket de 'obotfärdigas förhinder’, liksom man blivit föga uppbyggd av de för avslaget framställda skälen. Långt bättre än denna advokatyr hade det hedrat borgarståndet att understödja den ädla och humana syftningtm i motionen samt sålunda förskaffa civilisationen ännu en seger i vårt land. Frågan är ännu icke avgjord hos adeln och prästeståndet. Vi hoppas något av den förra, intet av den senare.» Vid det laget hade Fäderneslandet tydligen redan börjat tvivla på adelns hållning. När Rosenbergs motion fallit även där, konstaterar tidningen att den »hos adeln och prästeståndet rönt det öde man kunde vänta». Däremot har adeln, fortsätter tidningen, »ej aktat under sin värdighet att, på en vink av den store filantropen och reformatorn hr Curry Treffenbcrg. fatta beslut om guillotinens införande i vårt land. Skall man harmas eller le över detta antidiluvianska beslut?»'^ Aftonbladet kopplar också ihop utgången av Treffenbergs och Rosenbergs motioner, då tidningen om adeln säger, att detta stånd »mera indirekt än direkt yttrat sig för dödsstraffet, då det funnit lämpligt att godkänna förslaget om guillotinens införande».^ 3) Curry Treffenbergs motion om införande av giljotin Tanken att halshuggning av säkerhetsskäl och etiska skäl borde ske med giljotin i stället för med den traditionella handbilan hade förts fram
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=