KAPITEL 9. DÖDSSTRAFFDEBATTEN PÄ RIKSDAGEN 1865-1866 1) Dödsstraffrågan 1865/66 Den 1 januari 1865 trädde den nya strafflagen i kraft. Redan på hösten samma år väcktes motioner om ändring: Curry Treffenberg yrkade på riddarhuset på införande av giljotin i stället för handbila vid exekutionerna och i bondeståndet yrkade Sven Rosenberg på dödsstraffets suspension under åtminstone 10 år. Syftet med den senare motionen var självfallet att underlätta ett kommande beslut om dödsstraffets avskaffande. Några nya sakliga argument för resp. mot dödsstraffets avskaffande kan man knappast vänta från dessa debatter. Argumenten hade blivit så ingående dryftade vid 1859/60 och 1862 63 års riksdagar att föga om ens något var att tillägga om dödsstraffet i och för sig. Det skulle också bli en ganska tröttande läsning att i detalj följa de olika talarnas framställning. Vad som intresserar är egentligen något annat: varför misslyckades försöket att upphäva dödsstraffet under den sista ståndsriksdagen? 2) Sven Rosenbergs motion om dödsstraffets suspension Klockaren Sven Rosenberg från Kristianstads län hade spelat en framträdande roll inom sitt stånd, då förslaget till den nya strafflagen behandlades där under riksdagen 1862 63. I en motion till bondeståndet daterad den 11/11 1865 föreslog han nu att ständerna skulle för sin del besluta och hos Kungl. Maj :t anhålla, att alla stadganden om dödsstraff måtte suspenderas »under en tid av åtminstone tio år».i Han motiverade förslaget med att det gällde en fråga som ingalunda var slutgiltigt löst med den nya strafflagen och ansåg att det med hänsyn till kristendomens och civilisationens krav var angeläget att inte lämna något medel oförsökt för att få bort detta straff ur lagen. Endast erfarenheten kunde ge besked, varför inte, menade han, göra som i Finland, där dödsstraffet varit suspenderat sedan 1826, »utan att någon tillökning av brottslig-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=