72 medfört att straffhotet i lagen alltmer förlorat i betydelse som avskräckningsmedel: ännu mer måste verkan av hotet om dödsstraff ha försvagats, sedan 1861 års strafflag trätt i kraft. Hos domarkåren i landet existerar tydligen en opinion emot dödsstraffets nödvändighet, eftersom benägenheten sedan 1861 att utnyttja alternativ^et livstids straffarbete är fullt påtaglig. Med hänsyn till alla dessa omständigheter vågar man antaga, menar Olivecrona, att dödsstraffet skall kunna borttagas helt och hållet utan fara för rättsordningens upprätthållande. Författaren bemöter därefter andra argument som brukar anföras till dödsstraffets förmån: att gammal hävd och folkopinionen kräver det; att bibeln föreskriver det; att utomordentligt grova brott också fordrar utomordentliga straff. Med kap. IV övergår Olivecrona till att framlägga grunderna för att dödsstraffet bör borttagas ur den allmänna lagen; Det är inte längre nödvändigt för den allmänna rättssäkerhetens betryggande; då försvårande omständigheter förekommit kan det ej utan grymhet lämpas efter brottet; det kan drabba en oskyldig person och då blir en upprättelse ej möjlig; det utestänger möjligheten för den livdömde att försona sig med samhället genom ett förbättrat leverne; det verkar slutligen demoraliserande på massan av folket. De olika avsnitten belyses med material både från Sverige och andra länder. Med statistiska uppgifter från stater där dödsstraffet genom lag eller praxis blivit upphävt visar han att åtgärden icke medfört någon ökning av de grova brottem. I ett kortare slutkapitel (V) redogör författaren för hur åsikten om dödsstraffets upphävande vunnit anhängare i olika länder utanför Sverige. I kapitel IV framlägger Olivecrona också ett konkret handlingsprogram för den händelse att man inte nu vill ta steget fullt ut: varför inte suspendera dödsstraffet för en tid av 10—20 år för att studera erfarenheterna? Frågan kan ställas om det är en tillfällighet att detta förslag framfördes samtidigt med att Sven Rosenberg väckte sin nyss omnämnda motion. Knut Olivecronas bok »Om Dödsstraffet» 1866 är det första på svenska utgivna arbete som analyserar problemet på samma allsidiga sätt som raden av utländska undersökningar av äldre och senare datum. Att Lucas’ och Mittermaiers forskningsresultat varit av betydelse för Olivecrona har redan nämnts, men det framgår tydligt att han var väl bevandrad i den utländska litteraturen överhuvudtaget. Till den svenska rättshistorien och kulturhistorien är hans bok ett väsentligt bidrag. Karak-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=