56 renheter under Pariskommunens skräckregemente 1871 kunde han ge uttryck åt förståelse för dödsstraffets nödvändighet i extrema fall. ]\Ied Lucas hade Olivecrona inlett en vänskapsförbindelse, som varade intill Lucas frånfälle i hög ålder 1889. Deras vidlyftiga korrespondens, förvarad i Uppsala universitetsbibliotek, ger många inblickar i deras gemensamma kamp för bättre fångvård och mot dödsstraffet. De bägge männen gjorde varandras personliga bekantskap och den ledde till en ömsesidig vänskap och beundran till livets slut. 2) Svensk reformpolitik 1849—1862 Vårt land berördes ej i samma utsträckning som den europeiska kontinenten av 1818—^^19 års händelser. I stället är för de följande åren partiella reformer på straffrättens område att anteckna. Genom kungl. förordning upphävdes sålunda 1849 dödsstraffet för »upphissande av uppror» och för myteri, 1855 för rån, där liv inte blivit spillt, och 1858 för falskmyntning. Sedan De Geer i april 1858 blivit justitiestatsminister, utarbetades inom departementet ett förslag till förordning om »mord, dråp och annan misshandel». Till nyheterna hörde att dödsstraffet var slopat för barnamord och enkelt dråp, en anpassning alltså till praxis på samma sätt som skett genom de föregående förordningarna. En annan nyhet var att förslaget accepterade lagkommitténs definition på mord: inte som i 1734 års lag en gärning begången »försåtligen och i lönndom» utan »uppsåtligen och med berått mod». Förslaget framlades som proposition 1859 med den av högsta domstolen föreslagna förändrade formuleringen: »den som, i uppsåt att döda, med berått mod berövar någon livet, miste, för mord, liv sitt». När lagutskottet i februari 1860 avgav sitt betänkande återfann man där ett viktigt tillägg till paragrafen om mord: »Är brottet under synnerligen mildrande omständigheter förövat, då må till straffarbete på livstid kunna dömas». Innebörden härav var att latitudsystemet, som införlivats i de tidigare nämnda förordningarna, nu utsträckts till att gälla även mord. Motiveringen till förslaget framgår av utskottets betänkande och av det anförande som ordföranden, landshövding Erik Josias Sparre höll på riddarhuset då lagförslaget behandlades. Det var två omständigheter som hade väglett utskottet. Så länge dödsstraffet står kvar som ovillkorligt, kommer benådningsrätten att tagas i bruk i allt större utsträckning i takt med den ökade insikten att mord kan begås av så många
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=