LITTERATURFÖRTECKNING ALEXANDERSON. NILS. Justitieomlnidsniaimeii. Sveriges riksdag XVT (1935). .^L/XEMEINE DEITSCHE STRAERECHTSZEITLNG, Leipzig 1861—1873. ALM, LEOPOLD. Om diidsstraffet, Stoekholm 1868. ALTIIAllS, PALL. Die Todesstrafe als Problem der christlichen Ethik, Giitersloh 1955. AMIRA, K.A.RL v. Die germanisehen Tode.sslrafen, Miinclien 1922. ANNERS. ERIK. Humanitet oeh rationalism. Studier i upplysningstidens strafflagsreformer, särskilt med hänsyn till Gustav Illrs reformlagstiftning. Stoekholm 1965 (Skrifter utgivna av Institutet för rällsliistorisk forskning. Serie 1 Rättshistoriskt bibliotek. Rand 1(1). ASPELIN, GUNNAR. Kants rättsteoretiska argumentation (ur: filosofi och rättsvetenskaj). Lund 1975). BECCARIA, CESARE. Afbandling om brott oeb straff. Stoekholm 1770. BEDAU, HUGO ADAM. The death penalty in America: an anthology, New York 1964. BERNER. ALBERT ERIEDRICH. Al)schaffung der Todesstrafe, Dresden 1861. BLANCHE, AUGILST. Banditen. Norrköping 1848. BOSTRÖM. HENRIK JOHANNES. Knolemantnomioista ja niitten täytäntöönpanosta Suonu'ssa ennen vuotta 1826, Ilämeeidinna 1929 (iir: Defensor legis 1929). BRANDES, GEORG. Eraneois de Voltaire, Kobenhavn 1916—17 (.sv. övers. 1922). BRUNNEMANN, KARL. Maximilieti Robespierre. Paris 1904. BOCHERT, H. Die Todesstraf»'. gesehiehtlieh, religiös und rechtlich betrachtet, Berlin 1956. (illRLSTIANSEN, G. Die rechtliche linmöglichkeit der Todesstrafe, Halle 1868. (dlYDENIUS. ANDERS. Tab hållit j)å afrättsplatsen i Kronoby ... dä soldaterna Matts Hjelt, Abraham Frodig och Peter Lindström för begånget mord, rån och mordbränneri uppå barnaläraren . . . Johan Mattsson oeli de.ss linstrn . . . miste liögra banden, halshiiggos ocb steglades den 12 april 1786, ^\ asa ii.å. CLARKE, EDWARD DANIEL. Travels in various countries of Europe, Asia and Africa. P.3. Scandinavia. London 1819. ("RAMÉR, JOHAN NIKLAS. Om dödsstraff och fångvård. Föredrag. Wisby 1847. CRAMÉR. JOHAN NIKLAS. Om dödsstraffet. Ett utkast. Stockholm 1868. CllLLBERG, JOHN. Samuel Grnbbe. En studie i transcendental religionsfilosofi (Akad. avh. Uppsala univ.), Uppsala 1926 (Upp.sala univ. årsskrift 1926:5). DALMAN. C. A. & GUNNE, G. O. Sveriges siste skarprättare, A. G. Dalman. Föregångare oeh fiirrätlningar. Stoekholm 1946. DALMAN, \V1LHELM FREDRIK. Om diidsstraffet. Af en f.d. riksdagsman. Stockholm 1868 (Anon.). DE (7EER, LOUIS. Minnen 1—2, Stockholm 1892. DÖDSSTRAFFET. (Ihg. av) Amnestv international. Svenska sektionen, Stockholm 1972.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=